Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.

 Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Fysisk träning för barn har alltid varit ett kontroversiellt ämne som berör såväl etiska och fysiologiska som medicinska frågor. Styrketräning är den form av träning som ställer dessa frågor på sin spets. De svenska officiella organen Idrottens Forskningsråd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom åren lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den träningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förändrats i takt med forskningsframsteg har också rekommendationer och riktlinjer från officiellt håll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kännedom om de senaste rekommendationerna vad gäller styrketräning för barn.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

WHO, World Health Organization (2014) hävdar att barnfetma är en av de allvarligaste hälsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i världen under fem år är över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag är allt mer stillasittande och äter mer onyttig mat. Aldrig någonsin har så många barn gått i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Titel: Ingen aning utan spaning ? Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö.