Generellt underprissätts Aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina Aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning.

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna Aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av Aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen.

Vårt första syfte var att beskriva hur likviditetsgaranterna arbetar. Sammanfattningsvis kan man säga att de två undersökta likviditetsgaranterna, Remium och Öhman, arbetar på ett liknande sätt. Båda företagen använder liknande urvalskriterier när de väljer vilka bolag de sluter avtal med. Remium med 40 bolag har mer av en portföljstrategi än Öhman, som är likviditetsgarant åt elva bolag och därför lägger större vikt på de enskilda bolagens prestationer. För att undersöka hur likviditetsgaranterna fungerar har vi jämfört Aktier som har likviditetsgarant med Aktier utan likviditetsgarant.

I uppsatsen undersöks vad gyllene Aktier är och hur de legitimeras under EU-rätten.Vidare undersöks gyllene Aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieägare i privatiserade företag.En gyllene aktie är en aktie som är förknippad med särskilda rättigheter vilkaoffentliga ägare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. Särskilda rättigheterinnebär att den offentliga ägaren kan utöva en viss kontroll över dels ägarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. Särskilda rättigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieägaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krävs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell åtgärd bakom särskilda rättigheter.Den främsta anledningen till att staten behåller gyllene Aktier i privatiserade företagär oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i fråga oftast är verksamma isamhällsnyttiga sektorer såsom energi eller transport. Staten vill därför behålla visskontroll över bolagen med hänsyn till nationell säkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller säkra landets infrastruktur.Gyllene Aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga ägare kan hindra utländska investerare ägarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.

Återköp av Aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

På senare år har intresset från privatpersoner att spara i Aktier ökat rejält. I takt med det växande intresset har även rekommendationerna från aktieanalytikerna tilltagit. Finns det som aktiesparande individ egentligen några skäl att lyssna på och följa dessa rekommendationer? Syftet med denna uppsats har varit att närmare studera utfallet av 90 rekommendationer från tre aktieanalytiker. Tidigare studier inom området har visat att det sällan är ekonomiskt lönsamt att följa dessa råd.

Problem Vad är blankning och hur ser lagstiftningen ut i Sverige och USA?Finns det någon korrelation mellan aktiekursförändringar och antalet utlånade Aktier?Hur har åsikterna och inställningen till blankningen förändrats sedan införandet?Vad kan göras för att förbättra blankning som instrument? Syfte Syftet med uppsatsen är att kartlägga om det finns någon korrelation mellan kursförändringar och antalet utlånade Aktier. Vi avser även presentera blankningen som instrument och den lagstiftning som styr handeln i Sverige respektive USA. Syftet är vidare att se hur uppfattningen och inställningen till blankning har förändrats via en artikelstudie. Metod Vi började med att välja tio Aktier till en undersökningsgrupp efter en rad kriterier.

På det svenska företagsbeskattningens område finns det ett nära samband mellan skatterätten och redovisningsrätten. Det är dock inte klart huruvida ovan nämnda samband existerar i varje enskilt fall. Värdeförändringar av tillgångar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller återföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en värdeförändring av ovan nämnt slag skall behandlas i skatterätten. Jag studerar fyra typer av tillgångsslag, vilka är inventarier, byggnader, Aktier samt immateriella tillgångar.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och Aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för Aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut.

Det finns många teorier som försöker förklara underprissättning på Aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger på asymmetrisk information mellan utfärdare av Aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har också diskuterats i samband med underprissättning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner på den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som ägt rum på Stockholmsbörsen mellan åren 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003).Jag finner att prisstabilisering förekommer på den svenska markaden men resultaten tyder på att det enbart är de Aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps..

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags Aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna Aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna Aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta Aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

När man säljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, kan detta ha flera orsaker. Man kan t ex ha behov av likvida medel, man kan anse att kursen är fördelaktig för att sälja eller köpa eller man kan sälja Aktier av skatteskäl.Privatpersoner kan numera göra aktieaffärer själva, utan att en aktiemäklare medverkar, men man måste vara medveten om att det alltid är ett risktagande vid placering av medel i Aktier.Kunskap om Aktier och dess risker är ett mycket viktigt redskap för handel med Aktier och att förstå riskerna med att spara i Aktier är alltså väldigt viktigt. Att eliminera riskerna med aktiehandel helt, däremot, går inte.Olika metoder finns för att kunna förutsäga risktagandet av ett visst företags Aktier och här kan det vara av intresse att se om informationen man kan få om enskilda Aktier kan tolkas, för att på så sätt minimera de risker som uppkommer genom aktieköp. Man kan därför fråga sig:Är t ex riskmåttet betavärdet för en aktieportfölj ett tillförlitligt riskmått sett till förväntat utfall jämfört med verkligt, eller ska man kanske titta på något alternativt riskmått för en mer rättvisande bild av risken?Analys av material i denna undersökning, grundas på information som starkt hör samman med riskmåttet beta.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

Framställningen syftar till att utreda, beskriva samt utvärdera den argumentation som idag förs rörande röstvärdesdifferenser i Sverige. Framställningen är till största delen av deskriptiv art och är nästan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgående med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden så långt möjligt appliceras på verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta är dels att förmedla en ökad förståelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvärdes-differenser i ljuset av dagens debatt.