Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om Aktierćdens grunder - Sida 65 av 66

Informationsgivningen pÄ aktiemarknaden : - SÀrskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Barnets bÀsta i asylÀrenden : Om tolkning och tillÀmpning i den svenska asylprocessen

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Mars och Venus i bokhyllan - en analys av mans- och kvinnoroller i sjÀlvhjÀlpsböcker.

AbstractIn today's western society the self-help culture is widespread. It consist of varies of medias: from courses and tv-programs, to articles in papers and magazines and entire books. The aim of many of the self-help books is to help heterosexual couples with problems in their love-life. These books have a large number of readers and are sold in millions of copies around the entire western world every year. The self-help books are characterized by their strong heteronormativity where all women and all men tend to act and behave according to a given pattern.

BruksvÀrdesystemet : IgÄr, Idag, Imorgon - med visst beaktande av fastighetens geografiska lÀge

HyressÀttningen av bostadslÀgenheter skall i dagslÀget ske i enlighet med det sÄ kallade bruksvÀrdesystemet. Systemet innebÀr att hyran för en lÀgenhet skall sÀttas till ett belopp som motsvarar hyresnivÄn för likvÀrdiga lÀgenheter. Om hyresgÀsten anser hyran vara oskÀlig kan denne ansöka hos hyresnÀmnden om en prövning av densamma. HyresnÀmnden skall dÄ företa en jÀmförelseprövning av hyrorna för likvÀrdiga lÀgenheter. LÀgenheter anses vara likvÀrdiga dÄ de har samma bruksvÀrde, vilket innebÀr att de skall inneha samma vÀrde pÄ bostadsmarknaden.

FriÄr: en paus frÄn förvÀrvsarbetet

FriÄret gick i korthet ut pÄ att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet frÄn arbetet under 3-12 mÄnader och dÀrmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes stÀlle. Den allra första försöksverksamheten med friÄr i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och Är 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friÄret i hela landet. Efter regeringsskiftet Är 2006 beslutades det dock att friÄret frÄn och med den första januari 2007 skulle avskaffas. MÀnniskan Àr att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar mÄste fördelas pÄ de olika arbetsomrÄden, samt till vila och rekreation.

Kommunikation, förhandling, medling: aspekterna kring förÀlder - barn

Detta arbete syftar till att ge en djupare förstÄelse för begreppen kommunikation, förhandling samt medling. FörÀldrametoden Aktivt förÀldraskap studeras ocksÄ.Uppsatsen studerar inte vardagens alla kommunikations- och förhandlingssituationer, samt redovisar inte alla de tekniker som kan leda till en konfliktlösning. Behovet av samtal, medling eller andra insatser nÀr förÀldrarna separerar, belyses endast ytligt. Uppsatsen studerar inte heller aspekterna av rÀttegÄng och skiljedomsförfarande dÄ konflikten kommit sÄ lÄngt.Arbetet tar upp vilka faktorer som ingÄr i god kommunikation och studerar ocksÄ de störande faktorer som finns. Arbetet visar ocksÄ pÄ vikten av att kommunicera tydligt och visa intresse för talaren.

GrĂ€nsöverskridande förlustutjĂ€mning : Är Sveriges nya förhĂ„llningssĂ€tt förenligt med EG-rĂ€tten?

Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende grÀnsöverskridande för-lustutjÀmningstransaktioner frÄn ett gemenskapsrÀttsligt perspektiv. Fokus ligger pÄ utjÀmningsmöjligheter dÄ förlusten i ett utlÀndskt dotterbolag Àr slutlig. Det Àr osÀkert vilka grunder som rÀttfÀrdigar avdrag. I uppsatsen analyseras dÀrför fyra RegeringsrÀttsmÄl i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lÀmnade förslag pÄ Àndrade regler för avdragsrÀtt vid förlustutjÀmningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009.

Omvandling och Äterbetalning av aktieÀgartillskott : Beskattningskonsekvenser och förutsebarheten

Magister uppsats inom skatterĂ€ttTitel: Omvandling och Ă„terbetalning av aktieĂ€gartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieĂ€gartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, Ă„terbetalningSammanfattningAktieĂ€gartillskott Ă€r en förmögenhetsöverföring utan formkrav frĂ„n aktieĂ€gare till eget aktiebolag utan rĂ€tt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-Ă€gartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att frĂ€mst tĂ€cka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara sĂ„vĂ€l villkorade som ovillkorade och Ă€r varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, sĂ„vida tĂ€ckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott Ă€r rĂ€tten till Ă„terbetalning dĂ€r ovillkorade tillskott till skillnad frĂ„n villkorade tillskott inte ger en Ă„terbetalningsrĂ€tt.

Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av jÀrnvÀg

Initiativet till detta examensarbete kom frÄn Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö dÀr vi blev intresserade av att titta nÀrmare pÄ Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mÄl Àr att undersöka hur jÀrnvÀgen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna pÄ att verksamheten pÄ Arlanda kommer att kunna hÄlla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem Är till (runt Är 2010) utan att behöva begrÀnsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur mycket lÀngre LFV eller Arlanda kan hÄlla sig under detta tak genom effektivare anvÀndning av tÄgtrafik pÄ Arlandabanan och andra förbÀttringsÄtgÀrder inom kollektivtrafiken, men utan att begrÀnsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt dÄ staten lovade bort trafikeringsrÀttigheten pÄ strÀckan till de entreprenörer som hjÀlpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge dÀr privata intressenter och staten hjÀlptes Ät med finansieringen.

ErsÀttning för framtida inkomstbortfall vid personskador gÀllande barn och ungdomar

ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.

God tro. En frÄga om riskfördelning vid villfarelser och misstag

ErsÀttningen för personskador regleras i skadestÄndslagen vilket innebÀr att ersÀttningen bestÀms enligt skadestÄndsrÀttsliga principer i varje skadefall för sig. BerÀkningen sker dÀrmed pÄ individuella grunder. Inom delarna sveda och vÀrk samt lyte och men finns tydliga hjÀlptabeller som utges av TrafikskadenÀmnden. KostnadsersÀttningar utbetalas mot kvitton. NÀr dÀremot framtida inkomstbortfall ska berÀknas anvÀnds differensmetoden.

Utveckling av metod för mÀtning av Overall Equipment Effectiveness vid Siemens Industrial Turbomachinery AB

Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i FinspÄng Àr ett företag vars verksamhet Àr inriktad pÄ tillverkning av gas- och Ängturbiner för frÀmst industriella tillÀmpningsomrÄden. Företaget har cirka 2 100 anstÀllda och Àr en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som frÀmst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagslÀget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem Àr dock att dessa inte Àr synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild pÄ maskinspecifik nivÄ. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga pÄ SIT AB undersöka möjligheten att mÀta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mÀtetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).

Bankernas kreditbedömningsprocess i skenet av finanskris och förÀndrade regler

Problem: Hur gÄr bankernas kreditberedning till nÀr en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förÀndringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro pÄ kredit-givning till smÄföretagare.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av smÄföretagares lÄneansökningar gÄr till i skenet utav lagÀndringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frÄgestÀllningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propÄ av en smÄföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagÀndringarna som berör smÄföretagande vid kreditbedömningen till smÄföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begrÀnsning av kreditupplysning och förÀndring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lÄgkon-junkturen för bankernas kreditgivning till smÄföretagare?Metod: Arbetet bygger pÄ en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt inom ramen för den gyllene medelvÀgen som har en vÀxelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger pÄ Ätta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: NÀr ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas Àr den vanligaste finansieringskÀllan insats av eget kapital och krediter i form av banklÄn. Bankernas kreditgivning har ett begrÀnsat risktagande varför det ofta kompletteras med lÄn hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebÀr en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehÄller en kvalitativ analys av affÀrsidé, marknadssituation, konjunkturlÀge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

Åtalsprövning vid immaterialrĂ€ttsintrĂ„ng : En orĂ€ttvis utformning?

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

UnderhÄll vid vÀxelvist boende

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->