Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om Aktierćdens grunder - Sida 16 av 66

Riskkapital för kooperativ : fallet KLS

Kooperativa företag har stÀndiga svÄrigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sÀllan erhÄller rÀnta pÄ sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar sÄsom företagsförvÀrv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) stÄr nu inför sÄdana problem, nÀr företaget mÄste stÀrka sin position pÄ marknaden för förÀdlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett mÄnga fusioner.

Ride 'em Cowgirl : Om tÀmjande och erotisering av kvinnlig maskulinitet inom westerngenren

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

PÄverkas företagens prestanda av ett socialt ansvarstagande?

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett  globalt allmÀnt kÀnt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frÄgor ger Svenska företag en förÀndring i företagsvÀrde och om det pÄverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q anvÀnds som mÄtt pÄ företagsvÀrde och Return On Assets (ROA) anvÀnds som mÄtt pÄ lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod dÀr undersökning av sekundÀrdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det gÄr att pÄvisa ett samband mellan CSR och företagsvÀrde och/eller lönsamhet. SekundÀrdata inhÀmtas ifrÄn Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens Ärsredovisningar frÄn 2011. Historiska aktiepriser har hÀmtats ifrÄn Nasdaq OMX Nordics hemsida.

FN-stadgan och EuroparÀtten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mÀnskliga rÀttigheterna betrÀffande genomförandet i EU av sÀkerhetsrÄdets resolutioner om intelligenta sanktioner

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

SÀljarens val av fastighetsmÀklarbyrÄ och fastighetsmÀklare i Arvika

Denna studie har undersökt huruvida det Àr möjligt att pÄ Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rÀtt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfÀllen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmÀngd pÄ 699 stycken tillfÀllen. Genom att ha tagit hÀnsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten Àven justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten frÄn Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jÀmförts. Resultaten visar att överavkastningar Àr möjliga under dagen dÄ aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten Àr större för de mindre bolagen..

ReporÀntans effekt pÄ den svenska aktiemarknaden : En eventstudie justerad för GARCH-effekter

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporÀntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet tÀcker perioden 2004 till 2012 och hÀmtas direkt frÄn NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjÀlp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för hÀndelseperioderna. För att ta hÀnsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians anvÀnds en EGARCH-modell. Resultatet tyder pÄ en signifikant negativ korrelation mellan reporÀntan och marknadspriserna pÄ Stockholmsbörsen.

Om och som om Gud finns Ett kosmologiskt-epistemologiskt argument för gudstrons rimlighet samt ett handlingsteoretiskt sannolikhetsargument för dess praktiska betydelse

Det Àr rimligt att tro att Gud existerar. Syftet med föreliggande arbete Àr att pÄ kosmologisk-epistemologiska grunder argumentera för att sÄ Àr fallet samt förklara varför vi bÄde Àr och bör vara motiverade att agera som om sÄ ocksÄ Àr fallet. Argumentet baseras pÄ en kosmologisk valsituation. Ett och endast ett av följande alternativ Àr sant:1. Universum saknar början och Àr oÀndligt gammalt.2.

Val av finansieringsmetod vid företagsförvÀrv : En studie av onormal avkastning för det företag som lÀgger budet

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att vÀlja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belÄning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lÀgger budet. DÀrefter skattades marknadsmodellen utifrÄn dessa data.

FrÄn BistÄndsbibeln till PGU: den svenska bistÄndspolitikens förÀndringar frÄn 1960-talet till 2000-talet.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Analys av konstruktionsprocessen hos ett konfektionsföretag

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och mÄlsÀttningen var att ta fram femton modeller inför vÄren 2011, varav tre har valts ut för nÀrmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels frÄn fÀrdiga modeller, dels frÄn befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvÀgagÄngssÀttet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat pÄ dessa konstruktioner. UtifrÄn detta har en jÀmförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvÀgagÄngssÀtten och slutsatsen blir att det Àr svÄrt att föredra det ena före det andra eftersom tillvÀgagÄngssÀttet bör vÀljas baserat pÄ modellen som skall konstrueras men att upprÀttandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara anvÀndbart i framtiden..

Ökar insiders sin egen förmögenhet pĂ„ företagets bekostnad vid börsintroduktioner? ? En studie om sambandet mellan teckningsoptioner och underprissĂ€ttning

Syftet med examensarbetet Àr att pÄ aktiens första handelsdag undersöka graden av underprissÀttning pÄ nyintroducerade aktier pÄ OMX Stockholm Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First North och vilket samband denna underprissÀttning har med ledande befattningshavares och styrelses innehav av teckningsoptioner. Undersökningen baseras pÄ 74 företag pÄ OMX Stockholm och First North under perioden januari 2000 till november 2007. Studien visar pÄ tvÄ resultat. Det finns inte nÄgot visat samband mellan insiders innehav av teckningsoptioner baserade pÄ aktiens introduktionskurs och underprissÀttning. Det finns ett visat samband mellan VD:s innehav av teckningsoptioner och underprissÀttning..

Införandet av IFRS och företagens anvÀndning av aktierelaterade ersÀttningar : En studie av olika börsbolags anvÀndning av aktierelaterade ersÀttningar till anstÀllda

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-lÀnder skulle tillÀmpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen frÄn och med 2005 blev tvungna att tillÀmpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersÀttningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krÀvts.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga huruvida företagens anvÀndning av aktierelaterade ersÀttningar till styrelse, VD och övriga anstÀllda, har förÀndrats frÄn 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien Àr en totalundersökning av dessa bolag under Ären 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags Ärsredovisningar under dessa Är. Det som granskats Àr huruvida bolagen anvÀnt sig av aktierelaterade ersÀttningar under perioden. Om en förÀndring har skett och i sÄ fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersÀttningar de anvÀnt sig av, samt i vilken omfattning.

Kultur som Mosaik : En fallstudie av Strategisk Human Resource Managements betydelse i skapandet av en enhetlig organisationskultur

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

TÀktverksamhet : En undersökning av beslut om avgifter och nedsÀttning

Syftet med studien var att utreda huruvida det rÄder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsÀttning tas pÄ lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna pÄvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.Grunden till denna studie Àr frÄgestÀllningarna;1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?2. I vilken utstrÀckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsÀttning av tillsynsavgiften?3.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->