In this thesis we study the development of post-earnings announcement drift (PEAD) in the Swedish equity market from 2000 to 2009. By forming portfolios based on the stock price reaction to quarterly reporting we show that the characteristics of PEAD have changed. We demonstrate that negatively surprising companies show a positive drift during a holding period of six months sufficiently large to render the trading strategy unprofitable. This development holds from 2005 and onwards and these results contradict many a study which finds the same portfolio construction to be indeed profitable. We argue that this development is a trend that will not only affect our study but future studies as well..

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska Aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och Aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska Aktiemarknaden.

I denna undersökning konstrueras fundamentala aktieindex med aktier innefattade av indexetStockholm OMX30 under perioden 1999-04-01 till och med 2009-03-31. Dels konstruerasenskilda index där indexeringen sker efter faktorerna bokvärde, utdelning, försäljning, resultat,kassaflöde och antal anställda, dels ett index där faktorerna sammanvägs. Detta för att undersökahuruvida fundamentala index bättre speglar företags fundamentala värde och därmed genererarhögre riskjusterad avkastning i förhållande till ett marknadsvägt referensindex. De enskildaindexen bokvärde, utdelning, försäljning, antal anställda samt det sammanvägda indexet visarhögre riskjusterad avkastning än referensindexet. Kassaflödes- och resultatindexet presterardäremot markant sämre än referensindexet.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp.

 I uppsatsen undersöks effektiviteten av de tre nordiska aktieindexterminerna OMXS30, OBX och OMXC20 vars underliggande index representerar den svenska, norska respektive den danska Aktiemarknaden. Analysen baseras på den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen och den närbesläktade random walk hypotesen. Aktieindexterminerna undersöks under perioden januari 1997 till december 2008 samt under perioder då den nordiska marknaden karaktäriseras av bull och bear perioder. Testresultaten av Augmented Dickey-Fuller (ADF) samt Kwiatkowski, Phillips, Schmidt och Shin (KPSS) testet tyder på att aktieindexterminerna följer en random walk och att nordiska aktieindexterminer är effektiva under den undersökta perioden. Då testen utförs för de kortare bull och bear perioderna erhålls motsägelsefulla resultat vilket medför att slutsatser om huruvida aktieindexterminerna är effektiva under dessa perioder ej kan dras. .

Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska Aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen.

I denna uppsats undersöks om marknadsrisken och storleken på företagen har en betydelse på investerarnas placeringshorisonter samt om vårt innehav i testportföljen är representativ för den genomsnittliga investeraren. Studieperioden som undersöks sträcker från början av 1999 fram till slutet av 2003. Resultaten konstaterar att marknadsrisken har högst signifikans betydelse där högre risk föranleder till kortare investeringsperiod medan effekterna från börsvärdet indikerar att en investering i storföretag leder till att innehavsperioden blir längre dock med en svagare betydelse för denna variabel. Dessutom visas att vårt aktieinnehav är karakteristisk för den genomsnittliga investeraren och att investeraren har varit riskundvikare och kan således inte beskyllas för kortsiktigheten på Aktiemarknaden..

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

Titel: Samband mellan rapportinformation, förväntningar och kursutveckling på den svenska Aktiemarknaden. Författare: Johan Källlstrand, Jonas Mjöbäck och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Tore Eriksson, Hossein Asgharian Problem: I samband med att börsbolagen offentliggör sina kvartalsrapporter ägnas stor uppmärksamhet i media till hur det redovisade resultatet avviker från marknadens förväntningar. Det är lätt att få intrycket att ett resultat som understiger förväntningarna automatiskt leder till en kursnedgång och vice versa. Men är det verkligen så? Går det att påvisa ett samband mellan avvikelse och kursreaktion? Hur starkt är i så fall detta samband? Hur ser motsvarande relation ut för företagens omsättning? Borde inte företagens aktiekursutveckling påverkas om försäljningen avviker från förväntningarna? Finns det branschspecifika skillnader vad gäller avvikelser från resultat och omsättning? När inträder rapporteffekten och hur länge håller den i sig? Syfte: Undersökningens syfte är att studera relationen mellan börsbolagens aktiekursutveckling och prognosavvikelser.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden på Aktiemarknaden. Principen är en av de mest centrala när ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i såväl det erbjudande bolaget som det bolaget som är tänkt att förvärvas. De som kan lida skada i nämnda bolag är främst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvärvande bolaget kan denna ägargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförändringar i ägandet genom att åsidosätta företrädesrätten för befintliga aktieägare. Ett köp kan nämligen genomföras genom att en apportemission utgör åtminstone en del av vederlaget till aktieägarna i målbolaget.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält.

Införandet av IAS 40 och IAS 41 medförde en förändring av redovisningsprinciper för hur förvaltningsfastigheter och skog ska värderas. Den nya värderingsmetoden innebär att tillgångarna ska värderas till verkligt värde. Enligt tidigare forskning innefattar principen för värdering till verkligt värde en handlingsfrihet som riskerar att leda till resultatmanipulering. Genom att studera två branscher där en stor andel av företagens totala tillgångar värderas till verkligt värde kan faktorer som påverkar värderingen undersökas för att visa på indikationer till resultatmanipulering. Trots små skillnader i redovisningsstandarder visar resultatet ett liknande agerande inom branscherna, där båda branscher redovisar den största förändringen av orealiserade värden i samband med årsbokslutet.