Uppsatsen behandlar vilka förändringar som uppkommer på spread (vilket är skillnaden mellan köpkurs och säljkurs) på handelsvolym och på volatilitet när ett företag genomför återköp av egna aktier. Vi undersöker vad dessa förändringar får för innebörd för investerarna och förtagen. Med bakgrund i amerikanska forskningar analyserar vi 35 stycken företag i Sverige som har genomfört återköp en eller flera gånger under de två första åren återköp blev tillåtet i Sverige, nämligen år 2000 och år 2001. Genom att jämföra värden under en period på ett år före återköpstillfället med ett år efter, har vi kommit fram till att både relativ och absolut spred ökar signifikant efter återköpet. Resultaten visar också på en signifikant minskning av marknadsjusterad handelsvolym och av marknadsjusterad mittprisvolatilitet.

Vårt första syfte var att beskriva hur likviditetsgaranterna arbetar. Sammanfattningsvis kan man säga att de två undersökta likviditetsgaranterna, Remium och Öhman, arbetar på ett liknande sätt. Båda företagen använder liknande urvalskriterier när de väljer vilka bolag de sluter avtal med. Remium med 40 bolag har mer av en portföljstrategi än Öhman, som är likviditetsgarant åt elva bolag och därför lägger större vikt på de enskilda bolagens prestationer. För att undersöka hur likviditetsgaranterna fungerar har vi jämfört aktier som har likviditetsgarant med aktier utan likviditetsgarant.

Slutsatsen av denna studie är att en likviditetspremie på Stockholmsbörsen inte går att fastställa för tidsperioden 1995-03-01 till 2005-10-31. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det råder en signifikant avvikelse i priset på en likvid kontra en illikvid aktie, där omsättningshastigheten är den variabel utsedd att fånga denna anomali. Undersökningen omfattar aktier vilka är noterade på Stockholmsbörsens A- och O-listor idag. Den teoretiska referensramen för denna studie har sitt ursprung från den vedertagna modell vilken utvecklades av Amihud och Mendelson (1986) där köp-sälj spreaden nyttjats för att undersöka en eventuell likviditetspremie på New York börsen. Ett ekonometriskt metodförfarande innefattandes framförallt regressionsanalys har här valts där en stor inspiration varit Fama och French´s (1992) benchmark för att statistiskt undersöka hur den justerade överavkastningen påverkas av omsättningshastigheten och de förklarande variablerna marknadsrisk, storlek samt bokfört värde dividerat med marknadsvärde.

Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar.Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index.Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi.