Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad.Ur ett sociologiskt perspektiv framstÄr fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhÀllsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln ? Where the action is, menar försvinner nÀr alltmer av risktagande kringgÀrdas av förbud.

Svensson, O. (2007), En studie av fotbollsdomarens motivation i ledarskap och hans personliga utveckling. Arbetsvetenskapliga programmet. Högskolan i Halmstad. Ur ett sociologiskt perspektiv framstÄr fotbollsdomarens roll som en konsekvens av samhÀllsutvecklingen. Fotbollen hör till den typ av riskabla aktiviteter som Goffman, enligt Svensson (2005), i artikeln ? Where the action is, menar försvinner nÀr alltmer av risktagande kringgÀrdas av förbud.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

LjumsksmÀrta Àr en av de vanligast förekommande frÄnvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmÀrtor finns en mÀngd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer Àr en vanlig skadeorsak och femuroacetabulÀrt impingement Àr en sÄdan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 mÀn och 16 kvinnor, 16 ? 37 Är).

The purpose of this essay is to analyse and understand how branding can take place in a football organisation. Football clubs have for a long time been seen as non-profit organisations but since money have become a main factor also in football these days the organisations are more or less turning in to commercial businesses. Football organisations have for many years neglected the assets of actively contributing values to their brand. Despite that branding doesn't seem to be seen as important in football organisations as it is for real companies who spend a fortune of money on building strong brands, which makes us curious to find out how this approach can be developed also in football. We are also interested in what the characteristics are and which underlying factors that determines the choice of a football brand.

Svensk föreningsidrott Àr idag en stor arena för ungdomar, dÀr de erbjuds en meningsfylld och hÀlsosam fritid.  Fotboll Àr en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar anvÀnder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns ocksÄ klubbar som har tagit styrningen ett steg lÀngre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening anvÀnder sig av en sÄ kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning pÄ trÀnarnas arbete. Huvudmotiv till studien Àr att fylla en lucka vad gÀller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvÀrlden.  Med hjÀlp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av trÀnarna, men att detta nödvÀndigtvis inte behöver vara negativt ur trÀnarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sÀgas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de mÀnniskor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vÄr studie tecken pÄ att bristande implementering kan förekomma Àven inom idrottsföreningar.

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

Barn och ungdomar har mycket att tjÀna genom att vara fysiskt aktiva, ÀndÄ vÀljer en stor andel att sluta med föreningsidrotten. Tidigare forskning kring avbrottsproblematiken har inriktat sig pÄ vad ungdomar har sagt pÄverkat dem till att sluta föreningsidrotta. Denna studie har sin utgÄngspunkt dels i de avbrottsfaktorer som framkommit i forskningen och dels i Self-Determination Theory. Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur föreningspersoner inom fotbollen uttrycker sig om de faktorer som nÀmns i den tidigare forskningen och se hur de arbetar med dessa för att kunna behÄlla sina ungdomar. I studien har fem respondenter intervjuats, tre som Àr insatta i föreningarnas ungdomsverksamhet och tvÄ ungdomstrÀnare, frÄn tre olika föreningar.

Women?s football has, throughout history, been subject to the resistance of man?s world. The English football association forbid women?s teams to play on the association?s grounds. This ban lasted for 50 years and wasn?t dissolved until 1971.

Bakgrund: Korsbandsskador Àr vanligt bland kontaktidrotter sÄ som basket, fotboll, handboll och innebandy och kan ge stora konsekvenser för idrottaren. Korsbandsskador drabbar oftare kvinnor Àn mÀn vilket kan bero pÄ en rad olika saker, bland annat anatomi. Studier har visat att med hjÀlp av knÀkontroll gÄr dessa skador att reducera. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga distriktslagstrÀnares kÀnnedom om och anvÀndandet av knÀkontroll. Studien riktade in sig pÄ trÀnare för 15-Äriga flicklag inom idrotterna basket, fotboll, handboll och innebandy.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i SkÄne. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. Min undersökningsgrupp Àr killar som spelar fotboll i SkÄne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns nÄgra skillnader mellan ett "bÀttre" lag och ett "sÀmre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar pÄ förbundsnivÄ (allsvenskan, superettan, division tvÄ och tre), Grupp 2 Är de lag vars representationslag spelar pÄ distriktsnivÄ (division fyra och nerÄt).

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhÀlle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att frÀmja den svenska folkhÀlsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet frÄn den allmÀnna regleringen om skadestÄndsansvar och försÀkring. VÄld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivÄ Àn i samhÀllet i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats Àr att i viss mÄn utreda hur detta Àr möjligt. Den frÀmsta anledningen kan sÀgas vara det förmildrande samtycket.

Syftet med rapporten Àr att försöka genomföra en traditionell företagsanalys pÄ ett antal utvalda fotbollsklubbar frÄn bÄde England och Sverige. Vidare har det ocksÄ undersökts vilka begrÀnsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehÄller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebÀra för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte gÄr att tillÀmpa pÄ fotbollsklubbar pÄ grund av Àgartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint dÄ det inte finns nÄgra incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra bÄde Àgartillskott och stöd frÄn stater i form av skattelÀttnader.

Vi Àr bÄda intresserade av profilÀmnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. NÀr vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestÀmde vi oss för att studera fenomenet nÀrmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frÄgade oss hur en sÄdan skola fungerar och hur eleverna pÄverkas av skolans miljö. Vi bestÀmde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön pÄ Malmö FF:s fotbollsakademi pÄverkar eleverna utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. VÄrt syfte Àr att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har pÄ de elever som gÄr dÀr. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. PÄ detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.