I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska Aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska Aktiebolag påverkats av förändringen.Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska Aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen.Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser.

A1209Alla Aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små Aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små Aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett Aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre Aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små Aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små Aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för små Aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små Aktiebolag behåller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.

I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett Aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för små Aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poäng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, små Aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning är att förutsäga hur revisionen kommer att förändras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för små Aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig från den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade område användes kvalitativ metod med betoning på grundad teori. Vår empiriska undersökning genomfördes i två steg. I första hand studerades debatten på området, vilket genererade intressanta intervjufrågor till våra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla Aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla Aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla Aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små Aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre Aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre Aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade Aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre Aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre Aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre Aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre Aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gällande en sänkning av minimikapitalet. Kravet på minimikapital gäller för Sveriges mest förekommande associationsform, nämligen Aktiebolag. Kännetecknet för den här associationsformen är dels att aktieägarna är fri från personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav på ett lägsta startkapital, för privata Aktiebolag ligger det för närvarande på 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag på att minska aktiekapitalet i privata Aktiebolag i syfte att underlätta för nybildandet av småföretagandet. Därför har uppsatsens vikt legat på privata Aktiebolag.

Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga Aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för Aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade Aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade Aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små Aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små Aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

I Sverige är samtliga Aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla Aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre Aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga Aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små Aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre Aktiebolag ska Aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:  Mer än 83 miljoner kronor omsättning  Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler än 50 anställda  Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av Aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade Aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet Aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade Aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade Aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.

Titel: Årsredovisningspraxis i små och medelstora Aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: årsredovisningspraxis, små och medelstora Aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara årsredovisningspraxis ismå och medelstora, icke börsnoterade Aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen är abduktiv, där teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien är inledningsvis av deskriptiv karaktär, men övergår efterhand i en explanativ fas, då praxis förklaras med de faktorer som påverkar denna i små och medelstor, privatägda Aktiebolag. Undersäkningen är indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags årsredovisningar, en studie av litteratur om påverkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer från olika edovisnings-byråer för att få en inblick i revisorernas påverkan på praxis, där studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av våra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gällande årsredovisningens utformning och innehåll i små och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen använder framförallt kostnadsslagsindelad resultaträkning? Den information som presenteras innefattar ej mer än vad lagen försekriver? Förvaltningsberättelsen är i de flesta fallen intetsägande.