Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförändringar, vilka konsekvenser en förändrad volatilitet får för olika typer av investerare samt om utvecklingen är förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet är intressanta p g a den risk som uppstår för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. Uppstår felvärderingar på aktiemarknaden finns även risk för att kapital fördelas på ett sätt som inte är optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mått på hur stor osäkerheten är inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen..

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse..

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering.

Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Kunskap är en förutsättning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krävs för att söka en anställning. Dagens gymnasieungdomar har låg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till många utmaningar för Försvarsmakten gällande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anställd personal istället för värnpliktiga. All personal måste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare på marknaden, något som inte är så lätt. Spe-ciellt när intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strävar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande är majoriteten av de sökande unga män med nordiskt ursprung.

I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.