I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer. I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.

I vårt arbete har vi valt att titta närmare på butikspersonalens klädsel. Vi har varit i kontakt med en mindre modebutik i Varberg, som uppmanar sin personal att endast klä sig utifrån butikens eget sortiment. Avsikten med vårt arbete har varit att svara på hur personalen likt en levande skyltdocka kan kommunicera butikens sortiment och påverka kundens köpbeteende. Vi har genomfört intervjuer med både butikspersonal och butikens kunder. Butiken har fått svara på frågor som rör deras val av kläder och hur de upplever att kunder uppmärksammar vad de har på sig.

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs.

Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor.

Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten.

Syftet med detta examensarbete är inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolåren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lärare arbetar med de naturorienterande ämnena och deras inställning till ämnet. Detta för att se hur man på bästa sätt kan undervisa i ämnet och hur man kan väcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolåren 4-6. NO står för naturorienterande ämnen och avser biologi, kemi och fysik.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundägare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundägare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundägare har upplevt av att äga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hälsa. Erfarenheter så som bidragande till bättre hälsa, kärlek till hunden, glädje och sällskap tas upp vid flera tillfällen i uppsatsen.

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundläggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhållningssätt och förmågan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och inställning till matematik påverkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod. De två undersökningsmetoder vi använt oss av i studien är self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas inställning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. Vårt urval består av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens inställning och kunskap är betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. När pedagogerna har en positiv inställning till matematiken och tar till vara på vardagstillfällen för att synliggöra den finns det många tillfällen att skapa roliga och meningsfulla lärsituationer..