Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis..

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.    Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet?Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet?MetodFör att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien.

Forskning kring omvårdnad av patienter med stickrädsla är i det närmaste obefintlig. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid stickrädsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som användes inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande.

The aim of this study is to examine what social workers consider as ?challenging behaviour? among adolescents, but also to examine the connection between investigation and intervention in cases where such behaviour is being displayed. The questions of the study are to examine what social workers think of the instrument of assessment BBIC (Children?s Needs in Focus) and how the usage of BBIC affect social workers understanding of challenging behaviour. Moreover, it is a qualitative study and the respondents are all social workers with various length of professional experience who work with making decisions in juvenile welfare cases.

Animals in zoos live in more barren environments than their conspecifics in nature. In nature, elephants spend more than 75 % of the day foraging and have been observed lying down two hours during night. Stereotypies are common in many different species in zoos. Stereotypic behaviors may constitute up to 50 % of the daily activity budget of zoo elephants. Modern zoos try to reduce stereotypic behaviors by means of environmental enrichment.

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.