Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ?framgångslitteratur?. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre.

?Arabiska våren ? framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ?Arabiska vårens? framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex ? på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ?vårdnadsbidraget?. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate ? is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ?vårdnadsbidraget??The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalite?n i undervisningen.

Swedish libraries are currently discussing andimplementing the classification system Dewey (DDC).Most libraries in Sweden have used the Swedishclassification system SAB until recently. In 2008 TheRoyal Library of Sweden (KB) decided to switch fromSAB to DDC. Many academic libraries chose to followKB?s example and by January 2011 a switch was made atKB and at many academic libraries.The aim of this master thesis is to examine and analysethe library sector?s discussion that occurred before andduring the Swedish switch from SAB to DDC. The mainquestion asked is; What is being discussed about Dewey2010-2011 and in what manner? To organize and anlysethis discussion discourse analysis is used.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar använder språket på internet för att skapa en bild av socialtjänsten. Studien utgår ifrån material från två sociala forum med fyra diskussionstrådar om socialtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Studien visar att diskursen inom trådarna skapade en bild av socialtjänsten som bristfällig och maktutövande. Det var vanligare att dela negativa erfarenheter om kontakten med socialtjänsten, och negativa ordval präglade beskrivningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.