Sökresultat:
2078 Uppsatser om Aktör och diskursanalys - Sida 25 av 139
"SpÀnnande men kanske svÄrt" : En diskursanalys om förhÄllningssÀttet till barns sexualitet i förskola och skola
Ămnet för uppsatsen Ă€r barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare och lĂ€rare förhĂ„ller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande pĂ„verkar utvecklingen. NĂ€r barn och sexualitet kopplas samman uppstĂ„r ofta debatt för att sexualitet ses som nĂ„got som tillhör vuxna. Sexualitet Ă€r ocksĂ„ tĂ€tt sammankopplat med genus vilket pĂ„verkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollĂ€rare och tre lĂ€rare intervjuades.
Al-Jazeera och CNN - En jÀmförande fallstudie i krigsjournalistik
Författare: Magnus Gustafsson Niclas HagelHandledare: Thomas KnollExaminator: Martin DanielssonTitel: Al-Jazeera och CNN - En jĂ€mförande fallstudie i krigsjournalistikTyp av rapport: C - uppsatsĂmne: Medie- och KommunikationsvetenskapĂ
r: Höstterminen 2008Sektion: Sektionen för HÀlsa och SamhÀlleSyfte: VÄrt syfte Àr att studera och jÀmföra al-Jazeeras och CNN:sbevakning av en hÀndelse i Afghanistankonflikten för att kunnaredogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorerpÄverkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektivkommer ocksÄ att göras.Metod: Fallstudie har tillÀmpats som huvudsaklig metod och vid analysav material har innehÄllsanalys och kritisk diskursanalys anvÀnts.Slutsatser: Efter att ha jÀmfört de tvÄ nyhetskanalerna kan vi tydligt se attdet finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikansktflyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansknyhetskanal visar att deras rapportering pÄverkas av detamerikanska medieklimatet dÀr en neutral krigsrapportering kanses som stötande och journalister stÀndigt utsÀtts förpÄtryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydligalikheter mellan kanalerna..
Galna Fruntimmer
Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhÀllet. UtifrÄn en feministisk ansats Àr syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland mÀn och kvinnor i medier i Sverige. I analysen anvÀnds frÀmst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstÄ maktstrukturer. Vidare Àr Àven diskurs och representation viktiga begrepp.
Resultatet av studien Àr att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger mÀn mer makt Àn kvinnor i medier.
Vi kan ocksÄ! : en diskursanalys över nutida ?pappaböcker? Böcker skrivna av mÀn om deras upplevelser av och inför att bli pappa
Denna uppsats Àr en diskursanalys över sÄ kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av mÀn om att bli och vara pappa. Syftet Àr att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur mÀnnen framstÀller sitt faderskap. Syftet Àr Àven att studera hur budskapet förhÄller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten Àr skapad utifrÄn en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmÀnhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.
Al Jazeera & SVD : En jÀmförande kvalitativ textanalys om rapporteringen om Sydsudan
I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jÀmfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann pÄ arton mÄnader. Underlaget för forskningen Àr tio artiklarfrÄn SvD:s webbsida och tio artiklar frÄn Al Jazeeras webbsida. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vilkaretoriska grepp anvÀnder sig de olika medierna av och skiljer sig anvÀndningen pÄ nÄgot sÀtt, ochi sÄ fall hur? Vi har Àven formulerat en hypotes dÀr vi pÄstÄr att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frÄgor utifrÄn den massmedieretoriska innehÄllsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som anvÀnds av skribenterna; dÀribland metaforer,liknelser, personifiering, vÀrdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta Àr en diskursanalys dÀr vi tillÀmpat semiotiska teorier om sprÄk och retorik. VÄraresultat visade att det fanns flera likheter Àn skillnader gÀllande den sprÄkliga gestaltningen hosde bÄda medierna.
?Vem Àr jag som lÀrare och vem borde jag vara?? - Konstruktionen av lÀraridentitet pÄ lÀrarutbildningen
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.
Eleven i dokumenten : En textstudie om eleven i styrdokumenten ur ett individ- och grupperspektiv
Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.
Genus i lÀroböcker för religionskunskap A : En analys av hur genus framstÀlls i avsnitten om judendomen och kristendomen i ett urval lÀroböcker
Mitt syfte Àr att analysera hur ett urval lÀroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jÀmfört med avsnitten om kristendomen, i bÄde text och bild. De vÀrderingar och normer som framkommer ska dessutom sÀttas i förhÄllande till Lpf 94. Metoden jag anvÀnder mig av för att analysera texterna och bilderna Àr Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag Àven tillfogat tvÄ av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.
Försiktighet, marknad eller miljö? - En diskursanalys av prioriterade omrÄden i EU:s lagstiftning om genmodifierade grödor.
Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..
Hur beskrivs lÀrarutbildningen i media? : En diskursanalys av hur media beskriver lÀrarutbildningen och lÀrarstudenter
Uppsatsen Àr ett sjÀlvstÀndigt arbete i utbildningsvetenskap om 15 hp. Arbetet Àr tillika ett examensarbete inom lÀrarutbildningen 330 hp. Syftet med texten Àr att undersöka hur media beskriver lÀrarutbildningen och lÀrarstudenter under tvÄ olika urvalsperioder. Materialet kommer frÄn tre mediekÀllor med stora nationella lÀsekretsar. Materialet har bearbetats med diskursanalys.
Landsbygdsprogrammet och översiktlig planering i nÄgra vÀstsvenska kommuner. : En diskursanalys
The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.
Den svenska skolan ? rÀttvis och jÀmlik? : En kritisk diskursanalys utav klassreproduktionen i den svenska skolan.
Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.
Forskning i praktiken ? för vems bÀsta? : en diskursanalys kring Àmnet forskningsanvÀndning i socialt arbete
Denna studie behandlar Àmnet forskningsanvÀndning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring Àmnet.De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr vilka strategier för forskningsanvÀndning som kan urskiljas samt hur det kan pÄverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrÄn begrÀnsningar i frÄga om tid och relevans för Àmnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltsÄ inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrÄn de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gÀller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhÀllsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession anvÀnts. I studien har Àven en genomgÄng av tidigare forskning pÄ omrÄdet genomförts och dess slutsatser har Àven anvÀnts i analysdelen.
Forskningsevaluering av humaniora. En diskursanalys av den aktuella debatten i Skandinavien
This master?s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions.
Bushadministrationens retorik efter den 11 september. En diskursanalytisk studie av den amerikanska identiteten
Med hjÀlp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn pÄ identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. VÄr utgÄngspunkt Àr att identitet Àr förÀnderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vÄr analys framgÄr det tydligt att de amerikanska vÀrdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjÀlper till att stÀrka den amerikanska identiteten. VÀrlden mÄlas upp som antingen svart eller vit, och det Àr USA:s, frihetens frÀmsta boning pÄ jorden, uppgift att försvara allt som Àr gott i vÀrlden.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrÄgan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och dÀrför försvÄrar alternativa tolkningar av vÀrlden.