Sökresultat:
2078 Uppsatser om Aktör och diskursanalys - Sida 22 av 139
Att inte kunna representera den svenska husmanskosten - En diskursanalys av vardagsrasism ur ett postkolonialt perspektiv
UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
Inkluderande eller exkluderande vÄrdsprÄk? : En studie av lÀsbarhet, tilltal och normreproduktion i fyravÄrdtexter om vestibulit
I den hÀr uppsatsen undersöks fyra vÄrdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. StudienutgÄr ifrÄn teorier om lÀsbarhet, kritisk diskursanalys samt frÄn queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frÄgor: hur lÀsbara texterna Àr, vem eller vilka de riktar sig till, hur lÀsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag anvÀnder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna Àr relativt lÀsbara, men nÄgot abstrakta dÄ det inte alltid Àr sjÀlvklartvem de riktar sig till eller vem den tÀnkta lÀsaren Àr. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinÀra könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor Àr kvinnor.
Medias bild av socialtjÀnsten : En kritisk diskursanalys av tidningsartiklar
The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing ?social services?.
Demokratiskt klarsprÄk : Demokratidiskursen i fo?rarbetena till spra?klagens 11 paragraf
Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.
VÀlfÀrd - ett begrepp i förÀndring : En diskursanalys av LSS
In this thesis, the results of a survey regarding grade progression between secondary and upper secondary school in a municipality in the north of Sweden serve as the starting point for a study of the experiences and expectations of a number of 16 year old girls who are in the first year of upper secondary school. The study is performed by means of focus group interviews with female pupils from the three largest upper secondary schools in said municipality in an attempt to gauge their experiences of grades, grade assessment, teacher practices and perceived differences in how boys and girls are treated. The results show that most of the girls are disappointed with upper secondary school so far. Many of them feel that secondary school was both more fun and more rewarding in a sense of learning. Their appreciation of how this more rewarding atmosphere affected their grades differed between the various groups.
Stapplande steg mot ökad mÄngfald - En multimodal diskursanalys av texter om familjer och relationer i sfi-lÀromedel
SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kÀrleksrelationer konstrueras pÄ ett ensidigt sÀtt i lÀromedel, med ett starkt kÀrnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det frÀmst Àr kvinnor som skildras i den privata sfÀren (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstÄende eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelÀmnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snÀvt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte Àr att analysera hur familjer och kÀrleksrelationer konstrueras genom text och bild i lÀromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarlÀromedel för sfi. I analysen anvÀnds Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). UtgÄngspunkten för analysen Àr frÄgestÀllningar utarbetade frÄn sprÄkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).
Tro och Vetenskap : Intelligent Design pÄ Newsmill 2010-2012
Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.
En diskursanalys av mellanrum : motsÀgelsernas plats
Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.
Judendom och lÀromedel : En diskursanalys av lÀromedel i religionskunskap utgivna under Ären 1980 - 2009
Judendom och lÀromedel Àr en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen pÄ judar i religionslÀromedel har förÀndrats under Ären 1980 till 2009. Den har Àven som mÄl att se om judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta mÄ ni berÀtta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha pÄverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.
MÄl och ÄtgÀrder för en förbÀttrad lÀsförstÄelse. En diskursanalys av ÄtgÀrdsprogram
Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.
SverigedemokraternasanvÀndning av begreppet?svenskfientlighet? : en diskursanalys
The Sweden Democrats uses a term to describe a situation where ?swedes? are being discriminated against by other ethnic groups and where the elite is promoting this. The term ?svenskfientlighet? can be translated as ?swedofobia? and in this thesis a speech by the party leader Jimmie Ă
kesson held during the election campaign that solely was dedicated to this term is being analyzed with the help of tools developed by the scholar Ruth Wodak. Ruth Wodak has previously analyzed the rhetoric by other European right-wing-populist parties like FPĂ in Austria and has asked for other researchers to analyze the speech used by right-wing-populist and extremist parties to get a better understanding for just how these parties construct their different enemies.
Ungdomar och skola : en kritisk diskursanalys av tre tidningars presentation av debatten kring gymnasieskolans program
Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .
Ideal och hÀlsa i sociala media : En diskursanalys av Instagram och Tumblr
I denna undersökning behandlas kroppsideal pÄ sociala medier med utgÄngspunkt frÄn skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Detta sker genom en diskursanalys pÄ kroppsbilder för att se mönster i hur en hÀlsosam kropp framstÀlls. Syftet Àr att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn pÄ hÀlsa ungdomar kan möta pÄ dessa sociala medier. De frÄgestÀllningar vi har Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna pÄ sociala medier som hanterar kroppsideal och hÀlsa?? samt ?UtifrÄn ett makt- och genusperspektiv, vilka synsÀtt pÄ kropp och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta pÄ de sociala medierna Instagram och Tumblr??.
Islam i religionsundervisningen
Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslÀrarens tal om islam. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka diskurser förekommer i lÀrares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lÀrarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med lÀroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frÄgestÀllning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lÀrarna vill och försöker nyansera bilden jÀmfört med den bild som förmedlas i lÀroböckerna. LÀrarna anvÀnder sig ocksÄ av vÀsterlÀndska jÀmförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer bÄde i lÀroböckerna och bland eleverna menar lÀrarna.