Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Riskhantering inom rese- och turismnÀringen dÀr resenÀrens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fÄtt begrÀnsat med uppmÀrksamhet pÄ den akademiska arenan.Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenÀr associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor pÄ resenÀrens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgÄng och ett teoretiskt ramverk visar pÄ vad som utgör det sÄ kallade risksamhÀllet, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenÀrens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.Metod: för att uppnÄ syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssÀtt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkÀtundersökningen deltog 224 inkommande resenÀrer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende pÄ socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanstÀllning.Empiri: genom enkÀtformulÀret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framtrÀdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen pÄverkar konsumentbeteendet.Resultat: slutsatserna som har dragits Àr att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker prÀglas av subjektivitet..

Denna uppsats Àr en studie av tvÄ delar i konstnÀren Sara Jordenös dokumentÀrinstallation Personaprojektet. De bÄda delarna bÀr titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frÄgor rörande konstruktioner av verkligheter och hur sprÄket pÄverkar och pÄverkas av normer för klass, genus och sexualitet. FrÄgestÀllningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av mÀnniskor sker, hur individer formar sig sjÀlva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker Àven upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförÀndringar stÀller nu krav pÄ att den fossila energin som skogsmaskinerna Àr beroende av mÄste ersÀttas. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsÀgarföreningar kommer att pÄverkas av den förÀndrade tillgÄngen till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsÀgarföreningarna har en kulturellt prÀglad bilda av miljön som formbar och att förÀndringen frÀmst ses som en möjlighet att framstÀlla bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstÄr nÀr lÀrare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebÀr för lÀrar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel frÄn skolan dÀr dessa mÄl och normer inte uppnÄs. Efter detta ska jag förklara varför lÀrare brister i yrkesetik.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan pÄ nyfödda barns hÀlsa, sÀrskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vÄrd pÄ sjukhusmöjligheten att fÄ bröstmjölk som nÀring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkÀtstudie. 23 enkÀter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervÀgande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. DenfrÀmsta anledningen till valet av donation var viljan att hjÀlpa behövande barn.

MÀnniskans förhÄllande till naturen Àr inte hÄllbart. Vi konsumerar mer Àn vad naturen kan Äterskapa och den utveckling vÄra mÀnskliga samhÀllen har mÄste göras hÄllbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur fÄr man mÀnniskor att Àndra sig, vad Àr det som styr vÄrt handlande? Finns det sÀtt att kommunicera information som underlÀttar för mottagaren att ta den till sig och omsÀtta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur mÀnniskor upplever och reagerar pÄ information om hÄllbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod anvÀnts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Det har visats att i de flesta lÀnder engagerar sig sÀllan lÀkare och sjuksköterskor i arbetet att upptÀcka intimt partnervÄld (IPV). Brist pÄ kunskap, djupt sittande normer och attityder Àr troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka kunskaper som kan underlÀtta för sjuksköterskan att upptÀcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en sÀker, stödjande miljö och skapa en god relation som Àr prÀglad av hjÀlpande av tillit innan man frÄgar om IPV.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmÄn för kvinnans förÀldraledighet men inte mannens, i familjer dÀr kvinnan tjÀnar en majoritet av hushÄllets inkomst. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Vilka förvÀntningar, normer och vÀrderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av förÀldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur vÀrderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför?Tidigare forskning visar att förÀldraförsÀkringen inte ter sig likadant för bÄda förÀldrar, dÄ kvinnor förvÀntas ta mer ansvar för förÀldraskapet medan mÀns ledighet Àr mer flexibel. Utöver denna forskning anvÀnds i analysen Àven teorier frÄn Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, dÀr familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner dÀr pengar fÄr olika vÀrde beroende pÄ vem de tillhör.

De senaste Ären har halterna av vÀxthusgaser stigit mÀrkbart, detta kan sÀgas bero pÄ Àndrad markanvÀndning och föroreningsutslÀpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgÄtt en del kraftiga förÀndringar, med bland annat global uppvÀrmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefÀr 36 procent av Sveriges totala energianvÀndning. Det Àr dÀrmed mycket viktigt att energiÄtgÄngen inom fastighetssektorn minskar för att pÄfrestningarna pÄ miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och mÄste tÀnka lÄngsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och dÀrmed uppnÄ en hÄllbar utveckling som gör att klimatpÄverkan minskar.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en ökad förstÄelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhÀllet och genus formar barn redan i tidig Älder. I studien deltog 15 barn pÄ en mÄngkulturell och kommunalt driven förskola, dÀr skriftlig observation anvÀndes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhÀllets förvÀntningar och normer men Àven att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner bÄde skapas och utmanas i leken och Àven kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev vÄren 2005 utnÀmnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning pÄ den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelomrÄdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt ocksÄ medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering pÄ ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik & Design vid Linköpings universitet.FrÄn 1700-talet och framÄt finns det belÀgg för att kÀnda snickarmÀstare ocksÄ sysslat med renovering av gamla möbler.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lÀrares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus pÄ sprÄk, kultur och undervisningsmetoder som anvÀnds av lÀrarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssÀtt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslÀrare och en svenska2 lÀrare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vÄr studie pÄ, finns i en kommun i södra Sverige.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.