Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur bestÄr av tvÄ bestÄndsdelar; kulturinnehÄll samt kulturuttryck. Dessa bestÄndsdelar pÄverkar varandra kontinuerligt. KulturinnehÄllet bestÄr av fyra kÀrnelement; grundlÀggande antaganden, vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehÄller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

SprÄkriktighet i text Àr nÄgot som alltid Àr aktuellt, i och med att sprÄket hela tiden förÀndras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För mÄnga texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska anvÀnda ?jag? i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning. I andra sammanhang Àr det inte alls sjÀlvklart hur man ska skriva. Att anvÀnda sig av samma typ av sprÄk nÀr man skriver skönlitteratur som nÀr man skriver en rapport Ät finansdepartementet skulle inte ge sÄ mÄnga lÀsare.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Denna studie med titeln ?Boys will be boys - nÄgra exempel pÄ hur kön konstrueras i en skola? Àr en kvalitativt inriktad studie dÀr intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrÄn olika teorier om hur kön konstrueras och befÀsts i samhÀllet. Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare ser pÄ kön och vilka konsekvenser detta fÄr för verksamheten i skolan. LÀrarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero pÄ bÄde sociala faktorer och biologiska skillnader.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjÀlten och de döda kvinnorna Àr att frÄn ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur mÀn och kvinnor skildras, omverken vidmakthÄller de stereotypa könsroller som det vÀsterlÀndska samhÀllet traditionellt bygger pÄ, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen anvÀnder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och Àven av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som Àngel och monster. Om mannens roll Àr att vara hjÀlte, vilken roll fÄr dÄ kvinnan?.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrarutbildarna förstÄr sitt uppdrag att lyfta frÄgor kring sexuell lÀggning och frÀmst HBT för att dÀrmed förbereda blivande lÀrare pÄ yrkeslivet. DÀrför har jag undersökt hur Malmö högskolas lÀrarutbildning och dess lÀrarutbildare förhÄller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument. Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter frÄn enheten Kultur SprÄk Medier pÄ Malmö högskolas LÀrarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstÄ de ÄlÀggande som informanterna skulle svara för ifrÄga om sexuell lÀggning och identitetsfrÀmjande. Informanterna visade sig ha en samsyn pÄ hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lÀrarstudenternas behov.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlĂ€gger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del Ă€gt rum pĂ„ den politiska och akademiska arenan inom omrĂ„det korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gĂ€ller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förĂ€ndrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk stĂ„ndpunkt i denna frĂ„ga. Det har heller inte skapat nĂ„gon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, dĂ€remot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), frĂ€mst pĂ„ initiativ frĂ„n EU. Riksrevisionsverket (RRV) har Ă€ven ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förĂ€ndringarna finns frĂ€mst pĂ„ det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förĂ€ndringar fortfarande finns frĂ„getecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngĂ„ngaraktig? instĂ€llning hos myndigheter och nĂ€ringsliv gentemot korruption i Sverige..

En fallstudie gjord med tvÄ mansdominerade organisationer dÀr kvinnors identifiering pÄ dessa undersökd. Resultatet pÄvisar att kvinnor mycket vÀl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor Àn mÀn, för att kÀnna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojÀmnt förhÄllande mellan kvinnor och mÀn i organisationerna vertikalt. MÀnnen klÀttrar uppÄt medan kvinnorna stannar lÀngre ner. Detta beror inte till största delen pÄ organisationerna, utan pÄ samhÀllets sociala normer och vÀrderingar om kvinnligt och manligt..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter inkrÀktade pÄ den syn man hade pÄ barn och barnprogram under 1970-talet. För att fÄ en förstÄelse för debatten och kritiken som Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter fick, undersökte vi Àven vilka vÀrderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har Àven genomfört intervjuer med Magnus HÀrenstam, Brasse BrÀnnström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher frÄn programserien..

Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smÀrtbehandling bör smÀrtan utvÀrderas regelbundet med en smÀrtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smÀrtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansÄg att de fÄtt tillrÀckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillÀmpa den postoperativt. Syftet var Àven att undersöka om Älder och genus har nÄgon inverkan pÄ smÀrtskattning.Metod:EnkÀter delades ut pÄ fyra vÄrdavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i Äldrarna 18-80 Är som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick sÄvÀl muntlig som skriftlig information om smÀrtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillrÀcklig i större utstrÀckning Àn de Àldre patienterna (p=0,04).

SmÄ och medelstora företag (SMF-företag) Àr viktiga för tillvÀxten i VÀrmlands region. MÄnga aktörer föresprÄkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbÀttras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har dÀrför inrÀttat en servicefunktion som kallas En ingÄng för att underlÀtta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn SMF-företagens perspektiv kartlÀgga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men ocksÄ med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.