Det som är unikt i en Akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på Akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser..

I denna uppsats har vi undersökt hur processen för chefsrekrytering ser ut via rekryteringsföretag. Vi har också undersökt vilken kompetens som väger tyngst hos en chef enligt rekryterarna.För att kunna utföra studien genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade två olika företag. Resultatet visade att rekryteringsprocessen av chefer ser ganska lika ut hos de båda företagen samt stämmer processens olika delar, som består av kravprofil, annonsering, urval, första gallringen, intervjuer, tester, referenstagning samt utse slutkandidater, överens med de teorier som vi använt oss av. Vi fick också konstaterat att personlighet är det som väger tyngst, formel kompetens som Akademisk utbildning är oftast något som blir mindre viktigt ju äldre kandidaten är, här går man istället på personlighet samt erfarenhet..

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i Akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer Akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en Akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det är något som entreprenöriella individer kan utveckla. Frågan är om en Akademisk utbildning kan påverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmåga att uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhällsekonomin. Därför är det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar på samma sätt som icke Akademiska entreprenörer gör.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i Akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna Studentkår. Studentlivet kan sägas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bär på ett utvecklat symbolspråk. Under sin studieperiod deltar många av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjälp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar föreställningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka erfarenheter lärare har kring faktorer som skapar stress i klassrummet. Efter den teoretiska sammanställning stod det klart att stress kan indelas i fem olika stressfaktorer: Brist på gränsdragning, låg lärartäthet, dålig arbetsmiljö, ostabil omgivning och Akademisk stress. Jag kunde också se att det verkade finnas samband mellan dessa stressfaktorer. Därför kom denna uppsats att inrikta sig på att hitta dessa samband genom undersökningar på fältet. Jag har genomfört en enkätstudie med strax över 100 deltagande pedagoger.

Det som är unikt i en Akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en Akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är:- Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar- Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management- Arbetslivserfarenhet inom idrotten- Brett kontaktnät- Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper.

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin Akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den Akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den Akademiska världen samt av personer utanför den Akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker..