Publicering är guldmyntet av forskningsarbete och det är genom publicering som forskningsframgång uppnås. Tidigare studier visar att manliga läkare publicerar fler artiklar än vad kvinnliga läkare gör och föreliggande studies resultat är i linje med detta. Syftet med denna studie var att utreda samband mellan olika faktorer och publiceringsgrad inom medicinsk Akademisk forskning. Här togs sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer i beaktning. Undersökningen ingår i projektet HOUPE, ?Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe?.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen Akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med Akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan Akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med Akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Den yrkeskompetens distriktssköterskan besitter påverkar hennes förmåga att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna yrkeskompetensen i relation till ålder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings år och Akademisk nivå. Verktyg för datainsamling var en enkät. Materialet analyserades sedan utifrån bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med ålder var de variabler med störst inverkan på yrkeskompetensen, då främst inom området medicin.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en Akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen Akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i Akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i Akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Synen på vad som utgör Akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen Akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad Akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med Akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med Akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende på möjligheterna som gavs för att uppnå utbildningens mål samt huruvida de uppfattade dess utformning och mål jämfört med hur dessa anges i ämnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stämde väl överrens med ämnesbeskrivningen och att enbart få skillnader framträdde mellan deras synsätt och ämnesbeskrivningen. De ansåg att sfi-utbildningen var välplanerad och att den fungerade bra..