Impact AB är ett nystartat företag som specialiserat sig på att rekrytera svensk personal till norska företag.Impact AB inriktar främst sin verksamhet mot företag med 30-500 anställda inom teknik, ekonomi och försäljningsområdet som har ett behov av att anställa Akademiker.Ändamålet för denna uppsats är skaffa information om hur företag, både svenska och norska, reagerar på olika kontaktmetoder när Impact AB som ett nystartat företag erbjuder sina tjänster. Detta för att Impact AB på ett effektivt och framgångsrikt sätt ska kunna utöka sin kundbas. Erhållen information om vilka metoder som är mest framgångsrika gör att Impact AB kan fokusera sin marknadsföring på rätt sätt för att spara både tid och pengar.Fyra olika metoder har använts för att få information om företags reaktioner. Dessa metoder har använts på liknande sätt både i Norge och i Sverige.Metod 1: Utskick via e-post med uppföljning via telefon Metod 2: Uppringning utan föranledning s.k. cold calling Metod 3: Enbart utskick via e-post Metod 4: Direktmarknadsföring via utskick med post och uppföljning via telefonUndersökningen var kvantitativ.

CRM, eller Customer Relationship Management är ett väletablerat begrepp bland företag och Akademiker. Intressant är dock att implementeringen av CRM karakteriseras av en hög misslyckandegrad. Misslyckandegraden har varit hög oavsett bransch, företagsstorlek eller geografisk plats och det har inte skett någon förändring över tid. CRM är kostsamt att implementera och många företag klarar inte av att försöka genomföra en CRM-implementering flera gånger, därför tyckte vi att detta var ett intressant och viktigt forskningsområde. Vi ville studera vilka faktorer som är kritiska för att lyckas med CRM-implementering inom en tidigare outforskad bransch, det blev IT-industrin eftersom det är en växande bransch i Sverige.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade Akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

Customer Relationship Management, CRM, är ett väletablerat begrepp inom marknadsföring och företags hantering av kundrelationer. Företag liksom Akademiker riktar ett stort intresse mot just CRM, men samtidigt visar forskning att många implementeringar ute på företagen inte ger resultat som är tillfredställande. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på den tekniska aspekten av CRM, istället för att se CRM som en helhetsansats för att hantera kundrelationer. CRM förenar relationsmarknadsföringens grunder med IT för att skapa lönsamma och långsiktiga relationer. För en lyckad utkomst av CRM anses själva implementeringen vara viktig och forskning belyser att utan planering, tydliga syften och förståelse för själva organisationsförändringen mot en ökad kundorientering som en CRM- implementering innebär, finns det risk för att initiativet misslyckas.  Studien syftar till att beskriva, diskutera och analysera CRM utifrån implementeringsfasen och faktorerna Ledning, Strategi, Medarbetare, Organisation, Kultur och Teknik för att skapa förståelse för hur företag uppfattar CRM och dess implementering. Studien har en deduktiv ansats där faktorer som i tidigare forskning definierats vara viktiga vid en implementering av CRM har legat till underlag för den empiriska studien.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och Akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad.Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk.

Många invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid är det relativt okänt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anställningsärenden också anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anställning. Därför är tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter på etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt med halvstrukturerade intervjuer och med spår av kvantitativt beskådande i form av statistiska mätningar.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och Akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek.

Bakgrund: Under de senaste tio åren har kundtidningsbranschen haft en stark tillväxt och marknaden består idag av 10 till 15 stora kundtidningsproducenter som tillsammans omsätter ungefär 400-500 miljoner kronor med marginaler som ligger runt 10-15 procent (Resumé 2005). De tre största kundtidningarna (Buffé från ICA Handlarnas AB, Mersmak från Coop och Åhléns Klubben från Åhléns) har idag upplagor på ungefär 4 500 000 exemplar per år (Resumé 2003). Detta samtidigt som en undersökning, gjord på uppdrag av Marknadstidningsakademin, visar att 39 procent av de tillfrågade företagen i undersökningen har en kundtidning och ytterliggare 20 procent svarar att de kommer att ha en kundtidning inom två år (Resumé 2003). Med andra ord kommer marknaden utan tvivel fortsätta växa och vi tycker därför att det är viktigt att kartlägga kundtidningsbranschen samt göra en kvantitativ undersökning för att få en förståelse för konsumenternas attityder och tankar om kundtidningar. Frågeställning: Hur ser konsumenternas relation ut till kundtidningar, beträffande känslor, attityder och beteenden? Syfte: Under senare år har kundtidningen blivit ett allt vanligare sätt för svenska företag att marknadsföra sig själva och sina produkter.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras.

Uppsatsen behandlar samhällsproblemet barn ? och tvångsäktenskap och syftet är att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgång av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Frågan är om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frågor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rättsläget. De olika definitionerna tror jag är del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frågor och för att veta vad som krävs för att uppnå en varaktig förändring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lätt kan missförstås. Därefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras även av vissa Akademiker att det finns mycket som bör förändras för att kvinnor ska behandlas på lika villkor som män.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjärer inom socialt arbete inom sjukhusvården och än i dag finner vi dem där. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter på sjukhus. Vi blev nyfikna på hur lika eller olika dessa yrken egentligen är och vad som döljer sig bakom en sådan här samexistens och bestämde oss att undersöka saken närmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vårt examensarbete. Uppsatsen som du håller i din hand eller har på skärmen är resultatet av detta arbete.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.