Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Visualisering är en ofta förekommande metod som används vid utveckling av en ny produkt för att redan i ett tidigt stadium kunna visa den färdiga produkten i form av en prototyp eller annan digital ritning. Det är dock inte lika vanligt att visualisera själva utvecklingen av produkten eller vilken fas den befinner sig i, vilket kan leda till osäkerhet inom utvecklingsgruppen och ge det fortsatta arbetet av produkten en tvetydig bild. Projektgrupperna på företaget CGI Östersund jobbar enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum där arbetet delas upp i olika delleveranser och ärenden, vilket gör det möjligt att visualisera utvecklingsprocessen. Den här undersökningen har studerat Scrum-metoden ytterligare och därefter tagit fram ett visualiseringsverktyg bestående av en REST-webbtjänst i Java och en webbklient som hämtar information från ett ärendehanteringssystem, JIRA, som företaget använder sig av. Informationen presenteras sedan i form av olika grafer beroende på vad som skall visualiseras.

Det här arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjänster är möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. Målet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus på partikel- och bullerreglering med vegetation. De frågeställningar som har besvarats i arbetet är: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjänsterna partikel- och bullerreglering och är den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster idag tillräckligt konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats på forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmänna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsättningar för projektet sammanställts. Resultaten från forskningen, de allmänna principerna och de specifika kraven och förutsättningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet från gestaltningsarbetet visar att den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster är tillräckligt konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjänster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gå till väga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet åtog sig Sverige att sänka sina utsläpp av koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta åtagande tillåter Kyotoprotokollet användandet av tre flexibla mekanismer varav en är handel med utsläppsrätter. Syftet med denna uppsats är att undersöka de samhällsekonomiska skillnaderna mellan de två teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utsläppsrätter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebär auktionering att samhället kan minska sina kostnader för utsläppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jämfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig även ha en negativ inverkan på kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt på grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovärdig inför framtiden.

Oxygen consumption and carbon dioxide production are usual measurements within the sports and training physiology. The same measurements are also common when it comes to establish the amount of energy that is used during work and to establish the intensity of work. The volume of oxygen that is consumed contra the volume of carbon dioxide that is produced can be used to calculate the metabolic rate within the human body. This calculation shows the percent relationship between carbohydrates and fat in the metabolism. The first accurate method to measure the breathing gases for use in metabolic calculation was established in the early twenty century when the Douglas bag method was introduced.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet där Vygotskij och Säljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets språkutveckling. Därefter belyser vi språkliga definitioner som följs av förskollärarnas samverkan med föräldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns språkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring modersmålet och samarbetets betydelse med föräldrarna för flerspråkiga barn i förskola. För att få svar på vår undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar i mångkulturella förskolor. Valet av förskollärare gjorde vi medvetet med utgångspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.