Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med Agil arbetsmetodik.

Organisationer har ökat tillämpningen av Agila metoder i systemutvecklingsprojekt markant under de senaste åren. Tidigare forskning visar trots det att systemutvecklingsprojekt fortsätter att misslyckas i en alarmerande takt. Syftet med uppsatsen var att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför systemutvecklingsprojekt med Agil metodtillämpning misslyckas.Undersökningen genomfördes genom att först samla in en teoretisk grund till de ämnesintressanta områdena. För att komma fram till resultatet på den frågan genomfördes en utforskande fallstudie. Datainsamlingen bestod av tre semistrukturerade intervjuer med respondenter i det valda fallet.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Detta arbete utgör specifikation, implementation och utvärdering av ett läroverktyg sett till hur man säkerställer att en ensam utvecklare lyckas i varje enskild problemdomän. Detta nås genom en metodik för kravinsamling och specificering grundad i Co-Creation, designmönster och kodstrukturering som stöd i själva utvecklingen samt Agil utvecklingsmetod sett ur perspektivet av en ensam utvecklare..

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det Agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den Agila metodiken baseras på två dokument, det Agila manifestet och de Agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur Agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade Agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för Agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt.De värderingar och den praxis som är förknippade med Agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en Agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över.I det studerade fallet visar resultaten att intresset för Agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen .

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för Agila metoder.

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsäljning. Läsaren får ta del av lärdomar om hur det fungerar att arbeta efter den Agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv användning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras även hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö. Lösningar till tekniska problem som uppstått under projektets gång presenteras och diskuteras utifrån ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning där kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. Utmärkande för slutprodukten är en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg. .

Rapporten behandlar utvecklandet av en spelidé för ett turordningsbaserat strategispel med fokus på flerspelarläge över nätverk, samt hur idén implementeras till plattformen Android. Rapporten kommer fortsättningvis även att dokumentera och beskriva hur arbetet med att uppnå syftet att utveckla ett turordningsbaserat strategispel uppfylls. Utöver detta kommer rapporten dessutom att behandla studier av liknande spel för olika plattformar. Utvecklingen i detta projekt sker genom en Agil arbetsprocess som kommer att beskrivas samt diskuteras. Resultatet av projektet är en fungerande betaversion av Vengeful Vikings, ett turordningsbaserat strategispel unikt anpassat för att användas påAndroid..

Rapporten behandlar utvecklandet av en spelidé för ett turordningsbaserat strategispelmed fokus på flerspelarläge över nätverk, samt hur idén implementeras till plattformenAndroid. Rapporten kommer fortsättningvis även att dokumentera och beskriva hurarbetet med att uppnå syftet att utveckla ett turordningsbaserat strategispel uppfylls.Utöver detta kommer rapporten dessutom att behandla studier av liknande spel för olikaplattformar. Utvecklingen i detta projekt sker genom en Agil arbetsprocess som kommeratt beskrivas samt diskuteras. Resultatet av projektet är en fungerande betaversion avVengeful Vikings, ett turordningsbaserat strategispel unikt anpassat för att användas på Android..

Detta examensarbete utfördes på avdelningsnivån CCS på avdelningen PDU Platforms på Ericsson. Avdelningen ville förändra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergå från Daily Build, att bygga och testa en gång om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahåller kontrollsystemtjänster för RNC applikationer och äldre RBS. Målet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt användningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första användningsfall.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de Agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Avsaknad av en hemsida medför att många kunder kan gå förlorade för ett företag. Om det trots allt finns en webbsida som beskriver företagets verksamhet finns det fortfarande risk att mista kunder om sidan inte är anpassad efter den enhet som besökaren använder. I dagens samhälle är det mer regel än undantag att webbsidor besöks med olika enheter och upplösningar. En lösning på problemet är att använda responsiv webbdesign för att skapa en flexibel design. M&R Mekan & Konstruktion i Skellefteå AB har inte haft någon hemsida att presentera sin verksamhet med för varken potentiella eller befintliga kunder.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen Agil, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.