Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Genom att undersöka vad som motiverar projektledare och vilken syn de har på sin framtida karriär, syftar studien till att bidra med kunskap som kan hjälpa HR-funktioners arbete med att utveckla strategier för att behålla denna värdefulla kompetens.Studien genomfördes med en deduktiv forskningsansats och kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt genomfördes tio intervjuer med projektledare och ytterligare fyra med informanter.För att analysera det empiriska materialet användes litteratur kring projektledarrollen, karriärsutveckling, motivation och Human Resource Management.Studiens resultat visade att projektledare har olika uppfattningar kring karriär. Dock ansåg de flesta att karriär innebär utveckling med fokus på lärande och att de själva bär ansvar för sin karriärutveckling med stöd från ansvarig chef. Projektledares syn på framtida karriärmål skiftade mellan att vilja fortsätta inom projektledning till att vilja byta inriktning till linjechefsyrket. De projektledare som ville fortsätta inom projektledning ville antingen bygga en karriär genom utmanande och intressanta projekt eller avancera genom att driva större komplexa projekt.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Detta examensarbete utfördes på avdelningsnivån CCS på avdelningen PDU Platforms på Ericsson. Avdelningen ville förändra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergå från Daily Build, att bygga och testa en gång om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahåller kontrollsystemtjänster för RNC applikationer och äldre RBS. Målet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt användningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första användningsfall.

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum.

Avsaknad av en hemsida medför att många kunder kan gå förlorade för ett företag. Om det trots allt finns en webbsida som beskriver företagets verksamhet finns det fortfarande risk att mista kunder om sidan inte är anpassad efter den enhet som besökaren använder. I dagens samhälle är det mer regel än undantag att webbsidor besöks med olika enheter och upplösningar. En lösning på problemet är att använda responsiv webbdesign för att skapa en flexibel design. M&R Mekan & Konstruktion i Skellefteå AB har inte haft någon hemsida att presentera sin verksamhet med för varken potentiella eller befintliga kunder.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..