Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Examensarbetet har utförts åt det nystartade företaget Idop AB:s vägnar och har inneburit en vidareutveckling av ett befintligt webbaserad bokningssystem för det specifika företaget. Huvudsyftet har varit att leverera en webbaserad bokningskalender där uthyrare kan lägga ut sina objekt samtidigt som intressenter kan boka dessa objekt. Dessa objekt kan omfattas av till exempel lägenheter, stugor och så vidare.Då projektet kräver att utvecklare och kund har ett nära samarbete valdes Skalning Agil metod som är en Agil metod, för att bäst uppnå detta syfte.Utvecklingen utav bokningssystemet skedde i en .NET miljö där programmeringsspråket var C#. För datalagring hade företaget Idop valt SQL server och interaktion med databasen sker genom Entity Framework.Resultatet av projektet blev en bokningskalender där uthyraren lägger ut sina lediga objekt för uthyrning under specifika datum samt uppger pris för den lediga perioden. Även intressenterna har nu möjlighet att preliminär boka ett specifikt objekt vid önskat datum.I rapporten förekommer mer detaljerad beskrivning av ovanståendenämnda punkter samt slutsatsen av projektet..

Bygg- och anläggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad då liknande arbetsmetoder har använts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som är mer effektiva i förhållande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anläggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka åtgärder som krävs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvärderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig på en uppsättning av utvärderande frågor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anläggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien är att utifrån de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförståelse i projekt.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Användbarhet är något som blir allt mer viktigt inom den tekniska världen i samma takt som teknik blir större i människans vardag. För att få in användbarhet inom system så behöver användarna vara delaktiga och därmed få uttrycka sina åsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för användarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gå fort och utvecklas i olika intervaller så flexibelt som möjligt. Ett sådant arbetssätt kallas för Scrum, och är en agil metod.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Agile systems development has in recent years become very popular, and many companies today claims to be working agile. At the same time there are studies about agile system development that indicate that there are difficulties in fully adopting the agile way. The purpose of this qualitative study has been to examine how true Swedish IT-companies conduct their agile system development compared to agile theory, and we have specifically for the purpose of the study designed a framework that has been used as an analytical tool. The framework helped us to maintain a structured and objective approach when we examined the participating companies and their practices. The study showed that there were differences regarding how true to agile theory the different companies conducts their agile projects, and that the differences in part depends on how long the companies have been working agile.

Arbetar organisationen agilt? Det är huvudfrågan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal år. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. Frågan som studienförsöker svara på är om det verkligen innebär att man arbetar agilt, när man säger attman arbetar med en agil systemutvecklingsmetod..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar.

Touch-baserad teknik har sedan 2007 tagit allt större utrymme bland tekniska artifakter och många kända namn inom teknikbranschen har klivit fram och konstaterat i mer eller mindre dramatiska ord att det vi känner som "PC", persondator, är på väg att förändras i och med detta teknikskifte. Vissa organisationer, däribland kommuner och landsting, har börjat använda pekplattor som dokumentersättare för bl.a. mötesprotokoll. SAS (Scaninavian Airlines) använder tekniken i cockpit i liknande ändamål. Det förväntas inte dröja särskilt länge innan vinstdrivande organisationer lyfter gränssnittet till sina interna stödsystem.