SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett Aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett Aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat Aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa?Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till?MetodJag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ?grön omsorg? /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och Aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Aggression är det näst vanligaste problembeteendet hos katt. Det är förknippat med en stressreaktion, vilket kan innebära att sympatiska nervsystemet aktiveras. Sympatikuspåslaget leder i sin tur till en rad fysiologiska reaktioner, bland annat ökat blodtryck och ökad utsöndring av katekolaminer. Genom att mäta hur stressad katten är går det att få ett indirekt mått på kattens aggressiva benägenhet. Etologiskt mäts stress med hjälp av Cat-Stress-Score och fysiologiskt kan halten kortisol i kroppen användas som mått. Katter kommunicerar med varandra genom att använda kroppsspråk.

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Vi har i vårt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan användas ute i skolans värld. Frågan vi ställde oss var: Kan ART användas som resurs i grundskolan och i så fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART både som behandlingsmetod för elever med Aggressivt beteende samt i förlängningen, integrerat i skolverksamheten som skolämne. I teoridelen beskriver vi ART utifrån litteratur i ämnet, tillvägagångssätt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat både elever och pedagoger/tränare ute i verksamheten.