Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Genom att studera livslängd och dödsorsaker hos hundar kan man identifiera rasspecifika sjukdomar och problem och på så sätt utforma avelsprogram där man försöker motverka dessa. Det är inte enbart sjukdomar som gör att hundar dör eller avlivas, utan orsakerna är många. Syftet med detta arbete var att utifrån en litteraturstudie sammanställa de vanligaste dödsorsakerna och medellivslängden hos hundar. Medellivslängden i de olika undersökta studierna varierade mellan 10-11 år, där en av studierna avvek med medellivslängden 6,4 år. Blandraser blev något äldre än den genomsnittliga hundpopulationen medan vissa renrasiga hundar levde längre än blandraser.Ålderdom hörde till den vanligaste eller näst vanligaste orsaken att dö av enligt de olika studierna och mortalitetsrisken ökade med stigande ålder.

Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

Syftet med föreliggande uppsats var att uppmärksamma och beskriva den relation som finns mellan aktiva hundägare och deras hundar. Fokus för undersökningen var den aktiva hundägarens relation till sin hund utifrån hundägarens behovstillfredsställelse. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnliga hundägare som är aktiva med sina hundar inom Svenska Brukshundklubben. Resultaten visar att det hos de undersökta hundägarna finns ett antal olika psykologiska behov som blir tillfredsställda genom deras hundägande. En del behov tillfredsställs genom den relation de har till sin hund.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Kirurgisk kastration av hanhund är ett omdebatterat ämne och det finns fördelar såväl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 år efter att det blev tillåtet att kastrera hundar utan veterinärmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet är en sammanställning av studier som gjorts på beteendeförändringar, fysiska förändringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och inställning till kastration. När det gäller orsaker till och inställning till kastration har även en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanställning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta ämne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika prov för hund har för erfarenheter och synpunkter på kastrerade hundars deltagande i prov samt vad regelverken säger om kastrerade hundars deltagande i prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade hundar i Sverige undersökts..

Detta examensarbete är en litteraturstudie, som är baserad på både äldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populär facklitteratur. Syftet med detta examensarbete är att åskådliggöra två problemområden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. Tvångsparningar av tikar är ett stort djurskyddsproblem som strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken används den flitigt hos verksamma kennelägare, samt hos avelsdjursägare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast då under namnet parningshjälp. Denna s.k.

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.

Permanent identitetsmärkning måste utföras på hundar, men är ej obligatorisk på katter. Hundars ägare måste dessutom enligt lag registreras hos Jordbruksverket, men många väljer att också registrera ägarskapet i andra register, vilket ökar möjligheterna för att en bortsprungen hund ska kunna återförenas med sin ägare. Detta arbete beskriver hur märkning med mikrochip och tångmärkning går till. Mikrochipmärkning får göras av den som genomgått en särskild utbildning, men tångmärkning måste göras av djursjukvårdspersonal. Vidare nämns också de största registren för hund och katt i Sverige.

Trots mångåriga ansträngningar och även om relativt många hundar röntgas i Sverige idag, så orsakar armbågsleds- och höftledsdysplasi fortfarande stora problem inom många hundraser, t ex labrador retriever. Armbågsledsdysplasi (AD) och höftledsdysplasi (HD) klassificeras som utvecklingsrubbningar. Armbågsledsdysplasi (AD) är ett samlingsbegrepp för sådana förändringar i leden som redan hos den unga individen kan leda till osteoartros (OA). Armbågsledsartros innebär en onormal förslitning av ledbrosket i armbågsleden vilket ger upphov till benpålagringar. Olika typer av tillväxtrubbningar i och runt leden är orsak till förslitningen av ledbrosket och de senare uppkomna pålagringarna.

Förhöjda halter av endotoxin i blodet förekommer ofta vid sjukdomen pyometra hos tik och kan orsaka många av de allmänna symtom som ses vid sjukdomen. Endotoxin Activity Assay (EAA) är en ny, snabb metod för mätning av endotoxinaktivitet i helblod. EAA-metoden är anpassad för humanpatienter, men har testats i forskningsstudier och visats fungera även för hundar och efter viss modifiering också för hästar. Två olika apparaturer från finns att tillgå för EAA (från Spectral Diagnostics Incorporated). Den apparatur som utvärderas i den här studien har aldrig tidigare testats på djurslaget hund.

Kamphunden har figurerat i media under de senaste 15-20 åren. Denna studie undersöker hur medias framställning av kamphunden har förändrats över tid, med åren 1999 och 2013 i fokus. Slutsatsen utifrån studien är att begreppet kamphundar framställs negativt i tidningsartiklar, men att det sakta håller på att förändras. Detta är dock en väldigt trög förändring. Den negativa framställningen av kamphundar i media påverkar samhällets syn på dessa hundar, och i förlängningen även individers beteende kring dessa hundar.