Sökresultat:
73 Uppsatser om Aggregerad efterfrćga - Sida 4 av 5
Analys av hypoteksbolagens kreditrisk för bostadslÄn - En kvalitativ studie av lÄntagarna och dess sÀkerheter
I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushÄllsskuldsÀttning och sjunkande rÀntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tÀmligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlÄning till privatpersoner med bostÀder som sÀkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen pÄ bolÄnemarknaden, lÄntagarnas skuldsÀttning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstÄr kreditrisken för hypoteksbolagen som begrÀnsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushÄllen bedöms ha goda marginaler.
Sen andraspr?ksinl?rning eller l?s- och skrivsv?righeter?
Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.
Avkastning som mÄl, diversifiering som verktyg för en lönsam styrelse
Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.
Balanserad styrning i Posten : En utvÀrdering av Kompassen pÄ brevterminalen i Alvesta
Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hÀnsyn till lÄngsiktiga investeringar. Informationen frÄn ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen nÀr de skulle ta beslut gÀllande planering och styrning. FrÄn denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal pÄ de faktorer som pÄverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnÀtet dÀr Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio Är och hade olika mÄlsÀttningar vid införandet av styrkortet vilka ocksÄ lÄg till grund för utformningen.
Att identifiera det dolda - En kvalitativ intervjustudie kring prim?rv?rdens arbete med ?tst?rningar hos unga idrottare
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur personal inom prim?rv?rden beskriver erfarenheter kring arbetet att bem?ta och identifiera tidiga tecken p??tst?rningsproblematik hos idrottande ungdomar. Samt belysa kunskapsl?get personal inom prim?rv?rden har kring ?tst?rningar hos unga idrottare.Metod: Studien har en kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre l?kare och tv? fysioterapeuter som arbetar inom prim?rv?rd.
Kalkylens Roll i Lean Production : en studie inom svensk fordonsindustri
Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sÀnka kostnader och dÀrmed öka konkurrenskraften pÄ en allt mer hÄrdnad marknad. Synen pÄ processtÀnkande och dess möjligheter har under senare Ärtionden ökat markant i intresse, dÀremot har ekonomisystemen inte förÀndrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förÀndra kalkyleringen anvÀnder mÄnga företag sig fortfarande av traditionella pÄlÀggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrÀngd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod Àr kÀnd under namnet Relevance Lost.
?DET HANDLAR INTE OM ATT INTE VILJA, UTAN ATT DET INTE G?R? En kvalitativ studie om vuxna med ADHD och aktivitetsbalans i vardagen.
Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och
v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och
medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar
aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder
(ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar
I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga
solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett
h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare
forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till
n?rboendes acceptans.
BondehushÄllets försörjningsmönster. Studie i ett bondehushÄlls tidsdisposition och medlemssammansÀttning 1870-1900-
Denna studie behandlar bondehushÄllets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar pÄ ett svenskt hushÄll Ären 1870-1900, enperiod dÄ jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla nÀringar. HushÄllet, Tomtas gÄrd i FolkÀrna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushÄll i Sverige som sjÀlv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushÄllet har studerats för att förstÄ vad förÀndringarna innebar för mÀnniskorna som direkt deltog i-, och pÄverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushÄllets medlemssammansÀttning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrÄn antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan pÄ bondehushÄllets försörjningsmönster. Livscykel förstÄs hÀr som den tid dÄ gÄrdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svÀrson, tar över gÄrden.
Informationsutbyte vid konkurrentbevakning : Vilken information fÄr inhÀmtas frÄn konkurrenter och hur fÄr det ske vid konkurrentbevakning i enlighet med artikel 101.1 FEUF?
Att upprĂ€tthĂ„lla en god affĂ€rsetik Ă€r viktigt för mĂ„nga företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark stĂ€llning pĂ„ marknaden krĂ€vs Ă€ven att företagen Ă€r konkurrenskraftiga. Ăkad konkurrenskraft kan fĂ„s genom konkurrentbe- vakning, dĂ„ information inhĂ€mtas frĂ„n konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- grĂ€nsande företeelser pĂ„ marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan pĂ„verka ett företags sjĂ€lvstĂ€ndighet att ta beslut. Detta har Ă€ven fastslagits av domstolen och artikeln mĂ„ste dĂ€rför anses omfatta informationsutbyte.
Gasellföretagens utveckling -En branschindelad jÀmförelse över tid mellan Gasellföretag och deras marknad
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utvecklingen avseende tillvÀxt och finansieringunder en tio Ärs period för Gasellföretag, jÀmföra med utvecklingen för deras respektivebransch samt undersöka om det finns framtrÀdande skillnader pÄ branschnivÄ. Populationenutgjordes av 128 Gasellföretag frÄn Dagens Industris lista frÄn Är 2000 över de 250 frÀmstaGasellföretagen det Äret, vilka branschindelades i 7 branscher. För att undersöka utvecklingenför Gasellföretagen anvÀndes en jÀmförelsegrupp bestÄende av det totala antalet företag iSverige i dessa 7 branscher. JÀmförelser skedde pÄ bransch sÄvÀl som pÄ aggregerad nivÄ. Deredovisningar som lÄg till grund för utnÀmningarna Är 2000 Àr frÄn 1999 och de inledde vÄrmÀtperiod.
Kundfordringar ? En studie om vÀrdering och disclosure
Kundfordringar har en osÀker karaktÀr vilket skapar svÄrigheter vid vÀrdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar vÀrderas till det belopp som förvÀntas inflyta. God redovisningssed sÀtter grÀnser för hur kundfordringar ska vÀrderas och ger utrymme för möjliga vÀrderingsprinciper. DÄ kundfordringar ingÄr i omsÀttningstillgÄngar, vilka anses vara nÄgra av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom Àmnet.Studiens syfte Àr att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jÀmföra hur kundfordringar framstÀlls i Ärsredovisningar. En undersökning genomförs pÄ tio olika företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap.
Gap mellan praktik och normativ teori? En studie av informationsanvÀndning under strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretag
Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvÀndningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahÄller och utgÄr frÄn framförallt finansiellinformation som Àr för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgÀnglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har dÀrefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att anvÀndningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstÀmmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras dÀrmed sÄsom:AnvÀnder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutstrÀckning och med de motiv som normativa teorier föresprÄkar?Syfte: Studiens första syfte Àr att jÀmföra företags anvÀndning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.
Slöja i skolan?
Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och vÀrdering av goodwill Àr nÄgot som diskuterats under lÄng tid. Bakomliggande orsaker till goodwill Àr bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de nÀrmaste Ären, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. FrÄgorna kring goodwill Àr mÄnga. Samtidigt finner vi att det Àr för lite fokus pÄ vad företagen sÀger om goodwill i sina Ärsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med Ärsredovisningarna som utgÄngspunkt. VÄra tvÄ huvudfrÄgor blir dÀrför:? Hur ser vÀrdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgÄngar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsÄret 2009?? Kan vi jÀmföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlÀgga om informationen som ges i publicerade Ärsredovisningar Àr tillrÀcklig för att skapa en rÀttvisande/korrekt bild av företags finansiella stÀllning.AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat undersökningen till företag noterade pÄ OMX Stockholm Large Cap, dÀr vi undersöker industri- och sjukvÄrdsbranscherna.