SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika Agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla Agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk.

Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera på den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affärer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svår ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bättre ut för Argentina, situationen är positivare än vad prognoserna förutspått och återigen lockas företag att etablera sig i landet.Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gått för dem i Argentina.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk.

Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran.Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala Agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder.

Handel över landsgränserna har en lång tradition. Med allt mer konkurrens på hemmamarknaden och en pågående globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det är inte bara de stora modekedjorna som är på frammarsch, utan även mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gäller det att välja rätt etableringsstrategi för att nå framgång internationellt.Denna uppsats ämnar titta på vilka faktorer som är viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan två större och två mindre svenska modeföretag analysera och utvärdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning är baserad på fallstudier av respektive företag.

Vad är utmärkande för företag som lyckats med exportverksamheten? Denna studie syftar till att identifiera nyckelfaktorer som är viktiga för företaget när de ska gå från planeringsfasen till genomförandefasen i en exportsatsning. Studien är avgränsad från förutsättningar som gäller på de olika marknaderna som lagar, kultur, sociala förutsättningar och miljöaspekter.Studien har ett deduktivt angreppssätt som utgår från befintliga teorier om internationalisering. Utifrån teorierna har en modell skapats som vi utgår från i vår studie. Studien är kvalitativ och omfattar sex tillverkande företag i tre branscher.