Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? ? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R. Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction. Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force. Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden?s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär.

The purpose of this essay, entitled ?Heja Sverige! Heia Norge?, was to study the difference in nationalistic tendencies between Swedish and Norwegian news coverage of the 2015 FIS Nordic World Ski Championships in Falun, Sweden, which took place between 18 February and 1 March 2015. It was the fourth time the event took place in Falun, previous games having been held in 1954, 1974 and 1993.I performed a critical discourse analysis of a total of twelve articles split over two race days ? one where Swedish athletes outperformed Norwegian athletes and vice versa. I did this order to study if the news coverage in each of the two countries? most promininent sports papers; Sportbladet in Sweden and VG Sport in Norway, was charaterized by a nationalistic discourse, as well as comparing the two to find similarities and differences between them.Having based my analysis on theories and previous research regarding media events, nationalism, national identities, ?us and them?, imagined communities et cetera, I came to the conclusion that a nationalistic discourse is, without a doubt, present in the news coverage ? something very unique for sports journalism as a genre.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.