Titel: Det tycks (finnas en del att tycka om)Författare: Karin BergstrandKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15hpUniversitet: Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Annika BergströmSidantal: 66 sidor, inklusive bilagorSyfte: Studien syftar till att ge en övergripande bild av läsarkommentarer ianslutning till artiklar på ett urval av svenska dagstidningars webbplatser. Målet är att få en uppfattning om hur kommentarfunktionen används.Uppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial och metod: Kvantitativ innehållsanalys av sammanlagt femtio artiklar och derasläsarkommentarer i fem nättidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren, Borås tidning och Dagens Industri.Huvudresultat: Studien kartlägger sammanlagt 2126 st läsarkommentarer, med fokus påframförallt vilka ämnen som kommenteras mest, närvaron av diskussion bland kommentarerna samt kommentarfunktionen som ett demokratiskt verktyg. Dessutom undersöks förhållandet mellan journalisten/redaktionen och kommentarverktyget.Huvudresultaten i korthet:- Ämnena ekonomi, kultur och nöje, samt lokalt kommenteras mest- Diskussion förekommer bland nästan hälften av kommentarerna- Kommentarfunktionen används inte idag som ett demokratiskt verktyg, men har förutsättningar att bli ett sådant i framtiden- Journalisterna/redaktionerna använder sig inte av kommentarverktyget.

Title: Under the surface - Fredrik Reinfeldt and Stefan Löfven in a comparative photo studyAuthors: Jon Demred, Fanny Wijk & Olivia WikströmLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 39This thesis compares how Stefan Löfven was being portrayed in Swedish media the week after the generalelection 2014 with how Fredrik Reinfeldt was portrayed in the first week after 2006?s general election.There has been made a lot of research on how politicians are portrayed in the media, but most of theresearch focus on text portrayal. This thesis focus on something different, it compares how the two ?winners? were portrayed in news photos.A semiotic approach was used to analyse news images in the newspapers Aftonbladet, Expressen, SvenskaDagbladet and Dagens Nyheter. It was important to not only look at the pictures, but also the outer context, i.e the headlines, had to be analysed to come to any conclusions.Fredrik Reinfeldt was portrayed more positive and more as a winner than Stefan Löfven was.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering.

Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

Studiens syfte har varit att undersöka hur mäns våld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera diskurser om våldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framställningen kan få med hjälp av rådande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats består av 153 nyhetsartiklar publicerade på Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjälp av etnografisk innehållsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan används för att presentera mitt resultat.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3.Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin. Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken. Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap.

Computer and videogames has increased rapidly over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. When there are many users, it becomes important how the media chooses to portray the medium because it can affect how the society judges and looks at computer- and videogames.The purpose of this essay is to look at how the portrayal of computer- and videogames has changed in Swedish Newspapers during the period 1994-2014. How the player is being portrayed is also relevant. The method was the discourse analysis founded by Laclau andMouffe and the material was chosen from the two biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet. Theories that were used in the analysis were mainly framing, cultural studies, moral panics and theories based on gender.The result shows that there has been different kinds of portrayals of computer- and videogames from the beginning, though it was mostly negative in 1994 and 2004.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln.

AbstractThe purpose of this essay is to study how undocumented migrants situation is constructed inSwedish massmedia discourse. The purpose has also been to study how the compromisedhuman rights of undocumented migrants in Sweden are legitimated in massmedia discourseand how resistance is constructed. The following main questions have been processed in this essay:- How are undocumented migrants and their situation constructed in Swedish massmediadiscourse?- How is society?s part in the situation constructed?Following questions are related to the main questions:- How is the situation that undocumented migrants face in Sweden legitimated in discourse?-What social consequences do the constructions have for undocumented migrants and for theSwedish society?The questions have been answered through a discourse analysis on empirical materialconsisting of ten news clips from Swedish public service television SVT and ten articles fromthe online editions of the main national newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. The analysis was done with analytic methods from discursivepsychology and with the sociological theories at hand in this essay.The conclusions drawn from the analysis are that the situation is constructed according todifferent interpretative repertoires drawing on humanitarian discourses and economicdiscourses, which lead to separate social consequences and ideological categorisations of ?usand them?.

Att sälja en journalist ? Hur dagstidningar marknadsför sina journalisterWritten by: Jonatan Fjelstad & Viktor MölneBachelor´s degree of JournalismDepartment of Journalism, Media & Communication.Autumn term 2013University of GothenburgThe purpose of this study is to determine if Swedish newspapers has increased the visibility of their own journalists between the years 2000 and 2012 and if that?s the case how they have done so. By doing so we hope to shed some light on how individual journalists are increasingly personalized and how this can be part of the newspapers branding strategy. The journalist?s personal brands have been the subject of more research lately.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.