North Korea has been on people?s minds lately. This essay is a study of what image Swedish press gave of North Korea starting in 1948 and ending in 2011. The study looks at two of the largest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Dagens Nyheter.  During the 1950´s the image given was that North Korea was part of the communists, a puppet state of the Soviet Union.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering..

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish daily press portraits librarians and the profession. I have used a discourse analytic study in my purpose to examine the image of librarians and the profession. I have analysed 34 articles between January 1, 2009 until January 1, 2010 from Aftonbladet and Dagens Nyheter, which are the two daily newspapers with the largest circulation in Sweden. I have used three major questions to answer the aim of my study: In what context do librarians and the profession appear in the daily press?What qualities are librarians assigned in the daily press?What views and attitudes about librarians and the profession appear in the articles?My analysis resulted in three discourses; discourse about librarians? relation to literature, discourse about librarians and the labour market and discourse about librarians and information.

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Titel: Fem myror är fler än fyra elefanterFörfattare: Lina Hultén och Yanni UmelandHandledare: Annika BergströmExaminator: Oscar WestlundUtbildning: Göteborgs UniversitetInstitutionen för journalistik ochmasskommunikationKurs: Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap 15hpTermin: Höstterminen 2008Sidantal: 48 sidorUppdragsgivare: DagspresskollegietSyfte: Syftet med studien är att beskriva hurdagspressen förhåller sig till bloggar inyhetsrapporteringen.Metod och material: Kvalitativ innehållsanalys av 122 tidningsartiklar och 34 bloggar. Materialet har analyserats med hjälp av ECA-modellen och tematiska frågescheman som utifrån denna utformats.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur dagspressen förhåller sig till bloggar i fråga omnyhetsrapporteringen kring FRA-debatten.Resultatet visar att dagspressen oftaomskriver bloggen som fenomen samt hurtidningar frekvent använder bloggen somkälla både för att hämta citat, för att skapadebatt och till en viss del för att hämta fakta.De bloggare som ges utrymme i dagspressenär framförallt elitpersoner och en blogg somförekommer i stor utsträckning ärPolitikerbloggen som ägs av TV4..

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.