Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats.Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

The goal with our research has been to describe how often and in what way female athletes are represented in the sport section in Sweden?s biggest evening newspaper Aftonbladet. The material we?ve used are the newspapers that we collected during two weeks in 2008, the 3rd of November to the 9th of November and the 11th of November to the 17th of November. We?ve conduced two qualitative researches ? a text analysis and an image analysis ? and one quantitative analysis on our material.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Genom en kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan. .

Our essay focuses on media's coverage on the topic of overweight. We investigated how media portrays the picture of the ideal body and person and how the overweight person deviate from those pictures. We also tried to uncover how the media addresses specific types of subjects which we interpret to represent the normative way of being. From the way media presents their message we distinguished which subjects are being excluded. For this work we studied articles from the daily newspaper called Aftonbladet and a lifestyle magazine for women called Må Bra.

The aim of this study was to examine the existing discourse of youth robberies from year 2003 to year 2013 in DN and Aftonbladet. By using discourseanalysis as theory and method I have studied newsartikles from these two newspapers.The study shows that the portrayal of youth robberies is focused on the young muggers as a group and not as individuals. The groups that are mentioned are young men and women, children and muggers with another ethnical background than swedish. Girls, children and ethnical background are given more attention in the articles, and are portrayed as more problematic. The youth robberies are described as brutal and are focused on the young muggers as unrestrained, evil individuals with no future.The analysis also shows that a change in the discourse is taking place during the studied period.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen.Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen.Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen.Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet.