Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

ABSTRACT Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskningNivå: CFörfattare: Mimmi Hedlund och Matilda GylleusHandledare: Mathias SylwanSeminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524 Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt. Vår frågeställning är: Hur framställs våldtäkt i kvällspressen? Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning. Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör.

Health and fitness are two controversial and not easily defined topics that affect people in our modern society every day. We believe that we can find a link between individualism, globalization and the stress concerning weight and appearance ideals. Our bodies have turned into a popular subject for the media, and there is no indication that the interest will decline. As the world gets more artificial, "natural" ideals are getting more attention, such as the concept of a strong and healthy body. But there is also a downside, for example with health issues such as cardiovascular disease increasing following the birth of high-fat diets.

The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news inthe comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative.To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpretthe data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebookpages. Ju?rgen Habermas theory about deliberative democracy together with theoriesabout public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determinethat a comment was deliberative it had to contain an argument and be written withtolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or bothof these criteria?s and therefore weren?t deliberative.

AIMThis thesis purpose is to fill a knowledge gap of research into football-related violence and media. The objective is to create an understanding of how football-related violence is portrayed in the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen.METHODTo reach the desideratum we used a qualitative content analysis of 198 articles concerning football-related violence. To analyse the results we used theories regarding ?Framing?, ?the three ?I?s and the ?Stigma-theory?.MAIN RESULTSThe result from the initial analysis showed a heavy reliance on ?frames? by media outlets. This tended to make the news seem more sensational, dramatized and subsequently more readable than it otherwise would have been.

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex.

Purpose/Aim: The aim of this thesis was to study the construction of gender and to compare Media?s portrayal of male and female athletes.Material/Method: 140 articles covering seven famous Swedish male and female athletes were selected from two Swedish newspapers (Aftonbladet and Expressen). The articles has been analysed within the frames of Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis.Main results: Male athletes are often described in powerful ways and are framed as being strong and successful. Skills and strengths of women athletes are often devalued in comparison to standards of hegemonic masculinity and self-control. They are often framed as women and girlfriends in advantage of the fact that they are athletes..

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

The aim of the study was to examine how Swedish tabloid journalism presented the contestants in the Swedish version of the reality show Idol 2009. We wanted to see which approaches tabloid news papers use when constructing the public identities of them. We have used text analysis to examine 37 articles and nine front pages with focus on the words, propositions, comparisons and parables that describe four of the contestants. In addition we have looked at myths and connotations shown in the pictures by using a semiotic analysis. The results show that the Swedish tabloids tend to describe the contestants in relation to their performances and personalities.

Uppsatsen är en kvantitativ och explorativ studie i hur Aftonbladets huvudrubriker påtidningens förstasida sett ut från 1944 till 2004. Sju stycken nedslag med ett decenniumsmellanrum gjordes vid insamlandet av materialet. Därefter valdes de nummer ut där rubrikermed epitetet ?extra? samt kvällstidningsord fanns med samt de fall där tidningen framhävdesig själv som exklusiv innehavare av reportaget. Författarna har velat se utvecklingen av hurdessa tre begrepp har utvecklats och använts under den undersökta perioden i och med enalltmer förekommande sensationsjournalistik hos tidningen.