Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers framed the campaign Earth Hour. Did media encourage their audience to join in and how did they create a sense of togetherness regarding the campaign?The theories connected to the study are media logic, media events, identity and the media, collective togetherness, symbolic interactionism and discourse. The method used was a qualitative discourse analysis. We analysed three Swedish newspapers: Aftonbladet, Barometern and Svenska Dagbladet.

Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter.

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

Media is a big part of our society and plays a major role in the socialization of young people. It sets the agenda for what?s important and newsworthy. In media coverage today crime and violence occupies a lot of the space. The evening press like Aftonbladet, Expressen and GT often use crime to sell their papers.

We have inquired into how the amount of foreign news has changed over the last 30 years in two major Swedish newspapers, which subjects and regions has dominated the content of the foreign news and what subjects dominate the reporting from certain regions. This was done with a quantitative analysis of subjects and regions written about in 1100 news texts during a week in each year of 1978, 1988, 1998 and 2008. To further broaden our study, we also charted with the analysis how the newspapers domesticate foreign news and how they use international news agencies. As a basis for our discussion we use Van Ginnekens theories of world news centres, Westerståhl & Johanssons and Galtung & Ruges theories of foreign news selection as well as the theories of Hjarvard and Biltereyst about the domestication of foreign news due to commercial pressures and objectives on the newspapers. Our result of the amount of foreign news in the two newspapers is also compared to several similar empirical studies by different researchers.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de populära unga bloggskrivarna Kenza, Kissie och Blondinbella ramats in i Aftonbladet och DN (under 2012) och vilka tolkningar av fenomenet läsaren därmed inspirerades till. De teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är konstruktionismen och inramningsteori, framförallt med utgångspunkt från Van Gorp och van der Goots studier. Andra teorier och perspektiv som legat till grund för arbetet handlar om det postmoderna samhället, postfeministisk mediekultur, populärkultur och ungdomskultur. Inramningsteorin ligger till grund för den metod som använts. Analysarbetet har bestått i att identifiera och dekonstruera inramningarna, de s.k.

From a democratic viewpoint, the way in which the media frames politics is essential. Should issue frames be left out in favor of other types of frames, it could result in voters struggling to make informed decisions come Election Day. What is more, research shows that game frames may cause lack of confidence in politicians and declining political interest. Against this background, the present study aimed to find out how two broadsheets, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and two tabloids, Aftonbladet and Expressen, framed politics in connection with the 2014 Swedish parliamentary elections. The thesis also intended to identify possible differences between the two newspaper types and to make tentative comparisons with previous studies so as to be able to comment on framing developments.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna.