BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga.

This essay revolves around the Christianisation of the Danish kingdom during the middle ages. Issues like; the length of the Christianisation process and the influence it had on thevillages? structural appearance in the Danish kingdom. A special case study of the villages Kyrkheddinge and Fjälkinge, Scania, is an essential part of the essay. Through writtenmaterial and excavation reports from the both villages the study enlightens the structural appearance of the village and the hierarchy of the farms in the village.

The purpose of this study is to investigate whether an increasing amount of elderly immigrants will set new demands upon the public eldercare. The focus is on the officials whithin the public care of elderly in Västra Götaland district, and their experiences. A second purpose of this study is to add the experiences of the officials to former research treating the topic of elderly immigrants and their experiences of the public eldercare in Sweden.The survey has been carried out through interviewing all together seven officials working within the public care of elder in varying districts of Västra Götaland. The interviews have later been summoned under four different themes such as, ?Culture, customs and tradition?, ?Interaction and communication?, ?Information? and ?The future of the public eldercare?.The study indicates that our result based on the interviews, is in several references corresponding to former research on the topic.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ?practice-based perspective? är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

The aim of this master thesis is to examine the identity of librarians. We have done this by conducting a text analysis where we have analysed texts produced by DIK, the major union of librarians, and by Library and Information Science departments in Sweden. The material we have analysed is texts produced in the aim of introducing and marketing the librarian occupation and education. The aim of this study is to find out how the identity of the librarian is expressed in this material. We have conducted the text analysis by adopting the critical discourse analyst Norman Fairclough´s theories.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

This study examines university employees? perception of their employment situation and career opportunities. By tradition, fixed term contracts are used in the Swedish research community due to dependency on insecure funding. There is a current debate that questions this use of insecure employments. The employments are said to negatively affect the university?s societal role and international competitiveness.

The aim of this essay was to investigate how teachers in the preschool class work with literacy. How do they justify the methods used to develop children's literacy abilities? I also wanted to know to what extent teachers enable multimodal approaches within written language practices. My study considers the impact teachers' professional identity has on working methods in the preschool class. I hope this essay will help teachers reflect on their learning approach. I gathered information by interviewing three preschool teachers and one compulsory school teacher for the early years working in three different preschool classes in three different schools.