Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjälvbilden.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för små aktiebolag, så kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen är det endast ett fåtal länder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för små aktiebolag skiljer sig åt mellan länderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har också ett direktiv vuxit fram angående revisionsplikten. Det är enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för små aktiebolag.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former.I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel.

I april år 2008 presenterades delbetänkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för småföretag?. I detta delbetänkande föreslås att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år2010. Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utandet finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket.Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten får på demindre revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the ?waiting-list?.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

This thesis has its focuson media portrayal of a large political institution; the European Union. Articles from two nations daily newspapers have been analyzed in order to examine how the European Union is described and framed for their readers. The newspapers that was chosen for this study and from which the material was collected, were the Swedish newspaper Svenska Dagbladet the American newspaper The New York Times. The material was taken from three periods of time, and by this the results did not only serve a presentiment on how the media reports about the subject, but also an idea over the media?s coverage character over time.

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.