The purpose of this thesis is to examine and analyze why, in the case of Afghanistan, the government chose to establish a highly centralized political system, when from a democratic standpoint a less centralized system would be preferable.The time period that is examined span from 2001 when the so-called Bonn-Accord was signed, to the parliamentary elections held in 2005, a period often referred to as the Bonn-process.The theoretical framework examines both the complex relations between federalism and democracy, as well as the relation between federalism and the role of existent ethnic minorities. The theoretical framework is then used in order to explain why it would be problematic to create a federal system in Afghanistan under the present circumstances.The conclusions that can be drawn are the following: In case of the republic Afghanistan the creation and implementation of a highly centralized political system was the only possible way for the government to be able to cope and practically deal with the problems of existent ethnic antagonism and regional warlords in order to create a stable political situation in the country..

The purpose of this study was to examine the incentives behind Sweden?s decision to engagein the Afghanistan conflict.The method used to fulfil the purpose of the study is content analysis. The material that hasbeen used in the study is various books and articles concerning Sweden in Afghanistan,Swedish foreign policy and perspectives in political science.The study is multi-theoretical and thus the analysis explains the incentives from a liberal, arealist and a constructivist point of view.The conclusion of the study is that identity has a great part in explaining the incentives forSweden to engage in Afghanistan, especially because of the transformation in strategy andforeign policy that has taken place since the end of the cold war. Other factors, such as peacebuilding and national interests also are incentives supported by the material used in the study.Yet, perhaps they are first and foremost connected by the constructivist idea of identity..

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd..

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Sweden is the country in Europe that receives most applicants from asylum seeking unaccompanied children. The majority of all unaccompanied children are boys and the two biggest sending countries are Afghanistan and Somalia. There is however a big difference between the proportion of unaccompanied girls between the two countries, Somalia with a big proportion of girls and Afghanistan with a low proportion of girls. Previous research has shown that there is a big knowledge gap about unaccompanied girls? migration.

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

Privata säkerhets- och militära företag (PSMF) har använts allt mer i counterinsurgency (COIN)-operationer under de senaste tio åren, där Afghanistan och Irak utgör två tydliga exempel.Syftet med studien är att undersöka hur PSMF påverkar säkerhetsarbetet vid genomförande av COIN i ett konfliktområde, Afghanistan.Studien visar att PSMF i Afghanistan under 2008?2011 i huvudsak påverkade säkerhetsarbetet positivt och fyllde en viktig funktion avseende COIN med två undantag. PSMF stöd till militära operationer i form av bevakning och eskortering påverkade COIN till del negativt och PSMF resistens mot korruption var direkt negativt för COIN.PSMF spelade en framträdande roll för att bygga upp och utbilda militära och civila institutioner i Afghanistan, samt påverkade även i huvudsak positivt vid skydd av humanitära projekt och utvecklingsverksamhet. Studien visar att PSMF stöd till säkerhetsarbetet genom bevakning och eskortering i Afghanistan hade positiva sidor genom att de avlastade de reguljära militära styrkorna, men även stor negativ inverkan på COIN då stor användning av främst afghanska säkerhetsföretag, tillika krigsherrar, medgav dem inflytande och möjlighet att undergräva den afghanska regeringens auktoritet. PSMF var även i hög grad inblandade i korruption och studien visar på ett samband mellan PSMF och korruption i Afghanistan, vilket varit negativt för COIN.Studien förordar att PSMF fortsatt används för uppbyggnad av militära och civila institutioner.

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

The purpose of this thesis is to explore and analyze the processes and efforts involved in rebuilding the war-torn state of Afghanistan. The examined period span from the fall of the Taliban regime in 2001, to the elections in 2005. This period, commonly known as the Bonn-process, sets out the initial time for the reconstruction of the state.A theoretical framework, which considers the necessary mechanisms for successful state-building, will be used to analyze Afghanistan's re-building process. The mechanisms include the prerequisite of a stable security environment, emerging from a cease-fire, together with the development of a well-functioning economy, re-introduction of rule of law and rejuvenating civil society.The failure to establish a secure environment has had a devastating impact on all analyzed aspects of the re-building process. It is therefore crucial that the international society continuing to assists the Afghan government in its efforts to strengthen its capacity, in order to improve the security situation.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities.