Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes.

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati.

Under lång tid har det riktats kritik mot restriktionstillämpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför påverkar klienternas hälsa negativt. Kriminalvårdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet är att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvårdarna inte kan utföra de vårdarna uppgifterna i den utsträckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvårdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsättningarna för att bryta isoleringen för häktade under restriktioner. Uppsatsen ämnar även studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvårdarna anser är viktiga i arbetet.

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta är invandrare som målgrupp mycket ouppmärksammade. Sverige är idag en mångkulturell marknad, och därför är det viktigt för företag och organisationer att ständigt revidera sin bild av kunder och deras önskemål och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och är ett tjänsteföretag som nästintill alla människor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kännetecknas av långsiktiga kundrelationer.

Psykisk ohälsa ökar i samhället, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att någon gång i livet drabbas av depression. 600 personer varje år drabbas av kronisk njursvikt vilket innebär att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslång sjukdom, som det innebär när man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmänsklighet så skapar denne goda förutsättningar för att relationen ska präglas av tillit och ärlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos människor som behandlas med dialys.

Många upplever obehag inför blodprovstagning och injektioner. I dagens modernasjukvård kräver en stor del av alla behandlingar blodprover och medicinskadministration via injektioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa stickrädsla hosvuxna patienter. Vilka upplevelser dessa patienter har av sin stickrädsla och exemplifierahur sjuksköterskan kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet harbaserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL,PubMed och PsykINFO.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande.

Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).