Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

Att låta spelaren fatta moraliska beslut är något som blivit allt vanligare inom spelmediet och det dyker upp allt fler spel på marknaden som ger spelaren denna möjlighet. Men hur reagerar egentligen spelare på moraliska val i spel? Påverkas denna reaktion av den roll som spelaren stigit in i? Tar spelaren oftast den väg som denne finner mest rättfärdig? I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett spel som skapats med hjälp av Freemans (2004) emotioneering-tekniker. En metod baserad på Self-assessment Manikin (Bradley & Lang, 1994) har sedan använts för att undersöka reaktioner på moraliska val i spelet. Resultaten från undersökningen visar att den roll spelaren tar på sig har liten om någon effekt på upplevelsen av moraliska val och att en majoritet av spelare helst väljer det mest rättfärdiga alternativet. .

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stomi. Analys av 13 vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. I studien framkom olika aspekter på upplevelsen av att leva med stomi och detta resulterade i fyra kategorier: Att känna osäkerhet och tvingas till förändringar, att ha behov av stöd och känna rädsla för ensamhet, att ha sexuella problem och känna sig oattraktiv och att ha behov av information för att kunna acceptera. Resultatet visade att en förändrad kroppssyn ledde till sexuella svårigheter och oviljan att visa sig inför sin partner. Många ansåg att det var bland det viktigaste att få information innan operationen utfördes och att man även fick stöd och empati..

Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

SammanfattningNyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

SAMMANFATTNINGBakgrundSymtom på emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta självskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hälso- och sjukvården då de uppfattas som svårhanterliga av vårdpersonalen på grund av svårigheten att hitta rätt behandlingsmetod på rätt vårdnivå.SyfteAtt belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), både ur vårdpersonalens och patientens perspektiv.MetodEn litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förväntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att säkerställa adekvat vetenskaplig nivå.ResultatResultatet visade att vårdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, då de upplever dem som krävande och svårhanterliga.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.