Sökresultat:
1774 Uppsatser om Affärssystemsprojekt och implementering - Sida 50 av 119
Ekonomiskt bistÄnd som mÄltavla för vÄld och hot : en kvantitativ studie om tillÀmpningen av sÀkerhetsrutiner
Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd tenderar att utsÀttas för vÄld och hot oftare Àn andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka sÀkerhetsrutiner kring vÄld och hot inom ekonomiskt bistÄnd utifrÄn socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrÄn de fyra omrÄden som Àr utmÀrkande för studiens Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för studien Àr organisations- och sÀkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.
En skola för framtiden : En studie av införandet av den nya gymnasieförordningen
Detta Àr en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lÀrares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. HuvudfrÄgorna Àr hur vÀl man anser att informationen om GY11 har nÄtt ut till skolan och pÄ vilket sÀtt detta har skett samt hur lÀrare förhÄller sig till de nya förÀndringarna, bÄde i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt pÄverkar framgÄngen för implementering av reformer, nÀrmare bestÀmt lÀrares upplevda behov av förÀndring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora anstrÀngningar för att fÄ ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lÀrarna generellt Àr mycket positivt instÀllda till förÀndringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven pÄ dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..
Extern Web-service-lösning vid SSAB TunnplÄt i BorlÀnge- för kommunikation med sina distributions lager
Detta examensarbete har utförts pÄ SSAB- TunnplÄt i BorlÀnge under vÄrterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta Àr ett ganska tidskrÀvande kommunikationssÀtt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha Àr en extern Web-service-lösning för att upprÀtta en sÀker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en sÀker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient anvÀndas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrÄn webbklienten till webbservern dÀr Web-servicen ligger.
Kontrollsystem för implementering av en samhÀllsansvarsstrategi - En undersökning av SPP LivförsÀkring AB
Corporate responsibility is a popular phenomenon of today. The interest for the subject is extensive and means for implementing corporate responsibility strategies within organizations are demanded. There are studies showing how management control systems can be used in order to implement general strategies into organizations. Still, management control systems designed for the implementation of corporate responsibility strategies, in particular, are not provided by the current academia. The aim of this paper is to contribute to studies within management control systems by studying the management control system specifically designed to implement corporate responsibility strategies.
Konsten att implementera jÀmstÀlldhet.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
Swedbank och Handelsbankens utökade öppettider : hur har arbetet med beslutet och förÀndringsarbetet gÄtt till?
SamhÀllet har under den senaste tiden förÀndrats och dagens kund krÀver en tillgÀnglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste tvÄ Ären börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgÀngligheten genom att utöka öppettiderna.Swedbank och Handelsbanken Àr tvÄ stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi Àr intresserade av hur besluten har tagits och hur förÀndringen har implementerats pÄ lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats pÄ kontorsnivÄ i Swedbank och i Handelsbanken. VÄr ambition Àr att intervjua personer med högre positioner pÄ kontoren samt andra kontorsanstÀllda. Det hÀr för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.Vi kan, efter att ha genomfört vÄr uppsats, konstatera att det Àr svÄrt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, dÄ beslutet kring öppettiderna Àr kostsamt.
Alumn- Att arbeta med före detta studenter
I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom SamhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill sÀga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten pÄ respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta stÀller jag det konkreta arbetet pÄ institutionsnivÄ och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet Àr att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i nÄgon mÄn, men i olika grad och pÄ olika sÀtt Àven om mÄnga likheter finns.
Dynamisk tredimensionell visualisering av fot med datortomografi
Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, Àven kallade 4D-sekvenser, med lÄg strÄldos och tillrÀckligt bra upplösning samt att pÄbörja en implementering av denna metod pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensomrÄden.En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjÀlp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie pÄ tvÄ försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lÄng tid under en CT-undersökning.Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende pÄ bildkvalitet och strÄldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna pÄ fantomet och en dosberÀkning.Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillrÀckligt lÄg strÄldos. Denna metod kommer dÀrför sÀkerligen anvÀndas i undervisnings- och forskningssyfte.
Skola i förÀndring
Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen.
Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.
FörÀndringen av barnets stÀllning i barnavÄrdsutredningen : En kvalitativ studie om hur barnets stÀllning förÀndrats i socialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar sedan BBIC:s implementering
The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.
Informationsdesign och anvÀndargrÀnssnitt : en analys utifrÄn informationsdesignsprinciper
Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.
Lean inom sjukvÄrden
Det Àr uppenbart för alla inom sjukvÄrden i GÀvle att de ligger pÄ grÀnsen till vad de kan hantera. Landstingen bestÀmmer inte bara vad sjukvÄrden skall producera, utan Àven vad det fÄr kosta. Det gÄr ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvÄrd kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vÀgens Ànde vad gÀller nuvarande arbetssÀtt. Syfte och mÄl med detta examensarbete Àr att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean pÄ GÀvle sjukhus och ortopedavdelningen.
IT-strategins betydelse vid ett arkitekturbyte - En studie i tre organisationers arkitekturbyte till tunna klienter
Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte Àr en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insyn i hur det strategiska tÀnkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta pÄ. Studien syftar ocksÄ till att fÄ en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville ocksÄ fÄ insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.
Energi, enhetlighet, effektivitet - enhetsdrivmedel
Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfÀlt innebÀr att anpassningarbehövs/krÀvs för att uppnÄ interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthÄllighet inom ramen förmanöverkrigföring efterstrÀvas en förenklad logistik pÄ stridsfÀltet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/brÀnsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gÀller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte Àr att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/brÀnsle inomFörsvarsmakten. Vidare Àr uppsatsens mÄlsÀttning att identifiera problemomrÄden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.
Implementering av schema för YAML och JSON i .NET
Genom att anvÀnda scheman till textfiler som ska matas in ett system, kan textfilerna direkt översÀttas till systemets interna datastrukturer. Scheman kan ocksÄ anvÀndas för att kontrollera att inte felaktiga vÀrden matas in i systemet. För enklare textfiler som YAML och JSON Àr det ovanligt med format för att definiera scheman. Det vanligaste schema-formatet för YAML i nulÀget Àr Kwalify, men det finns inte för Microsofts .NET-ramverk. Lösningen Àr att implementera Kwalify pÄ .NET.