Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med denna rapport Àr tvÄdelat. För det första görs ett försök att pÄ ett djupare plan studera stödet för anvÀndandet av problembaserat lÀrande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmÀnhet anvÀnder sig av. Det gÄr ocksÄ att finna stöd för metoden ur ett samhÀllsperspektiv. Den snabbt vÀxande, och skiftande kunskapsmassan krÀver ett problematiserande, och kritiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

The implementation of a material requirements planning system is a complex and demanding task. There has been much research into what factors are important in such implementations, but seemingly very little about the links between critical success factors and management control systems. This thesis attempts, through a case study, to answer the question of how management control systems affect the implementation of an MRP system in ASSA AB, a Swedish manufacturing firm. Data is primarily collected through interviews. Theory regarding implementation success definitions, critical success factors as well as management control systems is presented.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn pÄ surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt dÄ det Àr en primÀr metod för att fÄ fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade nÄgon plan pÄ hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ.

ProgrammeringssprÄken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jÀmförs, med tyngdpunkt pÄ en praktisk jÀmförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsÀttningar förbÀst prestanda, men att Àven C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av fÀrdiga klasser Àr viktigare Àn sprÄket. Ett olÀmpligt val kan göra prestandan mycket sÀmre Àn förvÀntat, medan den allra bÀsta prestandan ofta erhÄlls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan Àr bÀttre i C# Àn i VB.NET.

Lean Àr ett koncept med mÀnniskor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssÀtt samt de metoder och verktyg som anvÀnds. Problem kan dock uppstÄ ifall konceptets helhet inte implementeras, sÀrskilt en förÀndring av tankesÀtt Àr det som medarbetare ofta motsÀtter sig. Vi Àmnar dÀrför utröna möjliga förutsÀttningar till hur en vÀlvilja till förÀndring skapas samt hur systemet med lean förmedlas pÄ ett sÀtt sÄ att helhetsbilden framgÄr. En teoristudie anvÀnds till att identifiera förutsÀttningar och en fallstudie förklarar nödvÀndigheten med de identifierade förutsÀttningarna. FörutsÀttningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet frÄn ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnÄ detta engagemang.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstÄr mÄnga gÄnger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket Àr en layoutteknik som Àr utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementÀra skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, dÀr de olika intressenternas specifika intresseomrÄden presenteras. Tidigare har denna metod anvÀnts i fall dÀr antalet varianter hos produktfloran har varit överskÄdligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos FlÀkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

Detta examensarbete har utförts vid Fosie Mekaniska AB i Malmö. Fosie mekaniska AB Àr en verkstad som Àr anpassad för de flesta former av legoarbete. De Àr specialiserade pÄ maskinbearbetning av smÄ och medelstora serier. Syftet med examensarbetet hos Fosie Mekaniska AB Àr att vÀlja en maskinavdelning i maskinparken med höga stÀlltider, för att sedan ta fram förslag och metoder som kan minimera dessa i produktionen och för senare eventuell implementering. LÄnga stÀlltider Àr den frÀmsta orsaken till den lÄga utnyttjandegraden för produktionsmaskiner.

BakgrundÅr 1994 trĂ€dde den första upplagan av MervĂ€rdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges intrĂ€de i EU pĂ„verkas vĂ„r lagstiftning av bestĂ€mmelser inom EU, sĂ„ som direktiv och förordningar. EG:s förĂ€ndringsarbete inom mervĂ€rdeskatteomrĂ„det syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förĂ€ndringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintĂ€kter. Under Ă„r 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv dĂ€r tre stora förĂ€ndringar kan urskiljas; bedömning av omsĂ€ttningsland för tjĂ€nster, periodisk sammanstĂ€llning samt Ă„terbetalning av moms. Dessa förĂ€ndringar Ă€r tĂ€nkta att trĂ€da i kraft i svensk mervĂ€rdesskattelag i januari 2010.