Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare uppfattar implementeringen av MI inom SiS-ungdomsvÄrd. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem behandlingspedagoger dÀr alla har erfarenhet av MI som förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att MIs grundutbildning uppfattas som lÀrorik, givande och proffsigt utförd. Men nÀr kunskapen sedan skall införas i det praktiska arbetet skapas problem.

Denna uppsats visar pÄ hur tjÀnstemÀn pÄ mellannivÄ kan pÄverka glappet mellan beslut och verkstÀllda politiska mÄl, i ett fall som handlar om mÀnskliga rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning. UtgÄngspunkten Àr Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, FörstÄ? som kompletteras med begreppet ?BistÄs? ifrÄn ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjÀnstemÀnnen pÄ mellannivÄ kan pÄverka divergensen mellan beslut och verkstÀlld politik??.TillvÀgagÄngssÀttet Àr en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjÀnstemÀn inom bolaget VÀsttrafik AB, som ansvarar för tillgÀnglighetsarbetet inom VÀstra Götalandsregionens kollektivtrafik. TillgÀnglighetsfrÄgan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen frÄn och med 2015.01.01. DÀrmed Àr det som studien visar viktigt med insikter bland tjÀnstemÀnnen, i frÄga om vilka policys och riktlinjer som begrÀnsar dess handlingsutrymme..

Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka företag som lÀmpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gÄng har en abduktiv ansats anvÀnts dÀr det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjÀlp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som Àr mest lÀmpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de mÄste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service mÄste fÄ mÀrkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? LÄgkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? FörÀndringsvilliga ? det Àr ett stort projekt som mÄste stödjas av organisationen.

TillvĂ€xtpolitik finns pĂ„ nationell sĂ„vĂ€l som pĂ„ regional och lokal nivĂ„. DĂ„ den lokala nivĂ„n Ă€r nĂ€rmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillvĂ€xten i regionen. Den nationella tillvĂ€xten Ă€r beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillvĂ€xtpolitik Ă€r av stor vikt.Regeringen har dĂ€rför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland Ă€r det regionförbundet Östsam som i samarbete med lĂ€nets övriga aktörer fĂ„tt detta till uppgift. DĂ€rför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillvĂ€xten och utvecklingen.Den regionala planens mĂ„lsĂ€ttningar gĂ€llande nĂ€ringsliv Ă€r enligt LĂ€nsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala nĂ€ringslivsstrategier.

Syfte: Syftet Àr att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal frÄn omvÄrdnad GÀvle. Utöver dessa gjorde vi Àven en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vÄrt arbete. Vi valde att intervjua personer pÄ olika positioner inom omvÄrdnad, detta för att fÄ sÄ mÄnga olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering Àr begrÀnsad har vi valt att redovisa stor del av vÄr empiri med hjÀlp av citat frÄn respondenterna.

I enighet med teknikutvecklingen förÀndras Àven förutsÀttningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förÀndras i samband med detta och verksamhetens systemdesign mÄste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig pÄ IT-marknaden. Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i mÄnga fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar pÄ vilka sÀtt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgÄngsfaktorer som Àr avgörande vid systemskiften till SOA. I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sÀnkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgÄngsfaktorer som Àr direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli..

Doktrin för luftoperationer faststÀlldes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har dÄ doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den Àr tÀnkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer Àr implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen anvÀnds som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat tvÄ centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen anvÀnds som styrande dokument. Jag har Àven intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att fÄ ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt FullstÀndigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del Àr implementerad i flygvapnets ledning..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av försÀkringsbolaget If. Vi har Àven intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. VÄr teori har inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsÀttet anvÀnts.

Ett företags prestation Àr ur ett situationsteoretiskt perspektiv kopplat till överensstÀmmelsen mellan organisation och faktorer i dess situation. AffÀrsmodell Àr en gemensam nÀmnare för företag dÄ denna existerar oavsett om den Àr uttalad eller inte. En affÀrsmodell förklarar den logiska grunden för hur företag verkar och beskriver hur företag fÄngar, skapar och levererar vÀrde och Àr vidare lÀnken mellan ett företag och dess affÀrssystem. AffÀrssystem Àr en förutsÀttning för mÄnga företags verksamhet och syftar till att skapa effektivare verksamheter. Ett införande av ett affÀrssystem Àr dock en kostsam och komplex uppgift och Àr kopplat till en hög grad av misslyckande.

FörutsÀttningarna för karriÀravancemang inom högskolan Àndrades radikalt den 1 januari 1999 dÄ regeringen införde en bestÀmmelse om att man nu Àven skulle kunna befordras till professor.Vi stÀllde oss frÄgan om det bildats ett A- och B-lag bland professorerna som konsekvens av denna reform. Vi sökte ett svar pÄ frÄgan genom att göra en jÀmförande fallstudie mellan Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH), och dÀr se pÄ generella löneskillnader mellan befordrade och rekryterade professorer. DÀrefter valdes en fakultet ut med höga löneskillnader och en med lÄga, frÄn respektive lÀrosÀte. PÄ fakulteterna intervjuades en lektor, en befordrad professor och en rekryterad professor, vilka tillfrÄgades om arbetsvillkor och uppfattning om reformen.Materialet bearbetades sedan med implementeringsteori för att kunna ge oss svaret att det finns tendenser till bildandet av ett A- och B-lag pÄ tre av de fyra undersökta fakulteterna..

The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

Utvecklingen och anvÀndningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sÄdant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sÄdant system innebÀra en omfattande organisatorisk förÀndring. Vid en förÀndring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner pÄ huruvida stabilitet kan upprÀtthÄllas. Stabilitet kan upprÀtthÄllas dÄ nya regler gÄr i linje med rÄdande rutiner eller vid nÀrvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie undersöka om och isÄfall hur stabilitet och förÀndring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta Àr möjligt, dels tack vare att de anstÀllda fÄr vara delaktiga, att de inser förÀndringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna gÄr i linje med rÄdande rutiner och institutioner.

Syftet med denna uppsats Àr att studera ett tjÀnsteföretags implementering av CSR för att fÄ en ökad förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar implementeringen av den. Vi har utgÄtt frÄn det interna företagsperspektivet för att pÄ lÀmpligt sÀtt kunna besvara vÄr problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med abduktiv ansats. Vi har utgÄtt frÄn traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, vÀrden och vÀrderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör Àven teorier som behandlar strategiska förÀndringsprocesser.