Mot bakgrund av svenska elevers försämrade läsresultat och att det finns få studier inriktade på skolans mellanår, valde vi att undersöka vilka strategier lärare och specialpedagoger i årskurs 4-6 har i sin läsundervisning för att möta elever i lässvårigheter. För att nå syftet har vi undersökt vilka verktyg som används för bedömning av läsförmågan samt hur lärare respektive specialpedagoger möter elever i lässvårigheter utifrån aspekterna innehåll i undervisningen och läromedel. Det empiriska materialet består av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tätt samarbete mellan specialpedagog och klasslärare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lässvårigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lärare kunskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lärarledd undervisning.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Jag hade flera förslag på experiment när jag började kursen, varav tillverkandet av filar var ett av dem. Jag är intresserad av medeltida träarbete, och av verktygen som detta gjordes med, och egentligen av verktyg i allmänhet. Jag har en dröm om att återskapa en så komplett medeltida verktygslåda som möjligt, och detta har lett till att jag funderat en hel del över hur man tillverkar olika verktyg. Inför experimentkursen funderade jag över att tillverka, hyvlar, spånhyvlar, borrar, navare, bandknivar, och filar. Det som verkade mest utmanande, men också svårast (egentligen omöjligt) var filarna, för de andra verktygen visste jag hur de tillverkades, och användes.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.

Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

Syftet med undersökningen är att problematisera och analysera om dans och rörelse kan användas som verktyg för att främja elevers språkutveckling i ämnet svenska. Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskap i det svenska språket genom uttrycksformerna dans och rörelse. Genom att intervjua, samtala och planera tillsammans med klassens lärare har dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsärskolan. Kommunikationen som har funnits mellan danslärare och klasslärare anser vi vara väsentlig för att en språkfrämjande dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprätthållits under arbetets gång.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Modellen är ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara på grund av dess pedagogiska värde vid en presentation eller demonstration av något, den är även ett värdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och använt den som ett skissverktyg när jag utformat flera olika förslag på utformning av en trädgård i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gått till väga när jag använt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan även känna höjdskillnaderna och formerna i trädgården med mina händer så har modellbyggandet hjälpt mig att förstå platsen på ett bättre sätt och det har hjälpt mig att utforma och presentera sex olika förslag på utformning av trädgården som jag redovisar i det här arbetet..

I detta projekt har ett verktyg utvecklats för visualisering av energianvändning. Det är ett samarbetsprojekt mellan Luleå Energi och MAX i syfte att driva utvecklingen framåt inom energieffektivisering. Arbetet innefattar grundmätning, framtagande av grafik, teknikval och installation av visualiseringsutrustning på tre restauranger, belägna i Piteå, på Vasagatan och i Arninge i Stockholmsområdet. För att kunna jämföra energianvändningen restauranger emellan har ett nyckeltal tagits fram som ställer energianvändning mot omsättning. Resultaten visar att energianvändningen i Piteårestaurangen har minskat i med genomsnitt 8% enligt detta nyckeltal under testperioden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..