Sökresultat:
276 Uppsatser om Affärsmässigt motiverat - Sida 17 av 19
Har svenska nyhetsmedier privilegierat Apple Inc? : Undersökning av hur svenska nyhetsmedier publicerar artiklar kopplade till innovationer och företag
Sverige anses vara en av vÀrldens mest avancerade IT-nationer, dÀr anvÀndningen av IT ökar inom bÄde den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt förÀnderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lÄng tid, Àven faktorer som den utbreda anvÀndningen av IT i samhÀllet och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige dÀr omsÀttning, sÄvÀl som antalet anstÀllda, faktiskt ökat Àven under konjunktursvackor.Syftet med studien Àr att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utstrÀckning publicerat nyheter om Apple Àn om deras konkurrenter pÄ smartphone marknaden. For att lÀttare kunna genomföra studien ska dessa frÄgestÀllningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumÀrke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier Àn konkurrenterna pÄ smartphone marknaden? PÄ vilket sÀtt pÄverkar svensk nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som anvÀnds i studien Àr innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin.
"Fy vad lÄngsam du Àr.." : En studie om hur högstadieelever upplever lÄngsamma rörelser i idrott- och hÀlsaundervisning.
Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att utifrÄn aktionsforskning som metod undersöka hur elever i Ärskurs 8 upplever trÀningsformen lÄngsamma rörelser pÄ idrott- och hÀlsaundervisningen under en kortare period. DÀrtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa trÀningsformer i undervisningen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur vanligt Àr det att elever i Är 8 har testat alternativa trÀningsformer tidigare? och Hur upplever elever i Är 8 lÄngsamma rörelser som en del av idrott- och hÀlsaundervisningen under studieperioden? Metod & UrvalStudien genomfördes pÄ en skola i Stockholm, med tre Ättondeklasser, vid fem tillfÀllen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvÀmlighetsskÀl.
FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning
Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.
Polismyndighetens förelÀggandebeslut om bristande tillsyn av hund och rÀttssÀkerhetsaspekter
Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.
SmÄ patienter i stora skadehÀndelser : En litteraturstudie
AbstraktInledning: Det Àr en utmaning att arbeta prehospitalt, en Ànnu större utmaning Àr att arbeta med barn i denna miljö. Vid en allvarlig hÀndelse stÀlls denna svÄrighet pÄ sin spets och det blir tufft för alla drabbade. Det Àr motiverat att göra en undersökning pÄ hur hanteringen av barn vid större hÀndelser sker dÄ barn Àr olik den vuxna patienten och bör behandlas dÀrefter. Prehospitala riktlinjer och triageringssystem finns för stora skadehÀndelser dÀr det dock fokuseras pÄ standardiserade vuxna patienter. Det resulterar i att barnen kan bli felprioriterade eftersom barn har andra normalvÀrden Àn vuxna.
Den akademiska resan : En kvalitativ studie om sjuksköterskors syn pÄ och drivkrafter till akademisk kompetensutveckling.
Denna studies övergripande syfte var att förstÄ de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otÀnkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vÄrdvetenskap ser pÄ akademisk kompetensutveckling. Följande frÄgestÀllningar fokuserades för att fÄ en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad Àr det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvÄrat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp anvÀndes för att försöka förstÄ, förklara eller vÀrdera undersökningens resultat.
LÄneförbudets koncernundantag : -En skatterÀttslig analys av ett utvidgat koncernbegrepp
SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.
Arbetsmotivation : Att arbeta i dagligvaruhandel
SammanfattningMotivation Àr ett mycket övergripande begrepp. NÀstan allt som vi mÀnniskor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. VÄrat beteende Àr en verkan av den motivation som vi kÀnner eller upplever i en viss situation, dock Àr det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow Àr ett förekommande namn nÀr man talar om motivation och nÀr vi pratar om vad mÀnniskan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos mÀnniskan, ocksÄ kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla kÀnner olika behov och att vi agerar efter dessa.
KonkurrensbegrÀnsande avtalsvillkor : MotorfordonsförsÀkring - en skyddad verkstad
NÀringsfrihet Àr ett grundlÀggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt fÄ agera pÄ en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhÀllsresurser. PÄ grund av detta har merparten av alla lÀnder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrÀttsliga system. I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utstrÀckning bygger pÄ EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgÄr att det Àr förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprÀtta avtal, som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen pÄ en marknad.
?IÂŽd like to see you in a silk dress so I could tear it off you? : En studie kring representation av genus och sexualitet i serien Game Of Thrones
AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig Ät mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehÄllet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas ocksÄ i uppsatsen.Vi identifierar i vÄr analys ett antal karaktÀrer och nio motiverade sex-scener. Specifikt Àr dessa sex-scener bÀrande för bÄde handling och syfte.
SamhÀllsekonomisk vÀrdering vid potentiella katastrofer : Ekonomisk effektivitet i samband med den s.k. fÄgelinfluensan
SamhÀllet Àr mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem Àr sÄ smÄ, och har kanske till och med sÄ pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i vÄra dagliga beslut. Vid vissa tillfÀllen stÄr vid dock inför beslut som Àr betydligt svÄrare, t.ex. i vilken mÄn vi ska handla kostsamma försÀkringar för stora olyckor som högst osannolikt intrÀffar men skulle fÄ katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstÄr för centrala beslutsfattare dÀr man fattar beslut att genomföra riskreducerande ÄtgÀrder i samband med potentiella katastrofer.
Förekomst av blodgrupp B hos huskatter i Sverige
Katternas AB-blodgruppssystem bestÄr av blodgrupperna A, B och AB. Blodgrupperna nedÀrvs dominant och A-allelen Àr helt dominant över B-allelen. AB Àr troligen en tredje allel som Àr dominant över B och recessiv till A. Blodgrupp A definieras av att N-glykolylneuraminsyra uttrycks pÄ erytrocyterna och blodgrupp B av att N-acetylneuraminsyra uttrycks. Blodgrupp AB definieras av att bÄda neuraminsyrorna uttrycks tillsammans pÄ erytrocyterna.
"Verklig etablering frÄn vilket en affÀrsmÀssigt motiverad verksamhet bedrivs." : En utredning om vad som krÀvs för att en verklig etablering enligt 39a kap. 7a§ IL ska föreligga.
CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvÄra skatteplanering genom transaktioner med lÄgbeskattade utlÀndska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebÀr att en delÀgare i ett lÄgbe-skattat utlÀndskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes mÄlet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rÀtten. Undantagsregeln gav delÀgaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering frÄn vilken en affÀrsmÀssigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rÀtt skiljde sig frÄn den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes mÄlet.
Bolagsstyrning pÄ First North : Hur ska förtroendent stÀrkas gentemot investerare?
I en allt mer globaliserad vÀrld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag vÀxer fram. First North Àr en handelplats som erbjuder smÄ och medelstora företag en möjlighet att tillgÄ externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade pÄ en handelsplats, Àr investerares förtroende nÄgot avgörande för att kunna vÀxa. NÄgot som dock skett under de senaste Ären, Àr att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North frÄn affÀrsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen pÄ First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovÀrdig förvaltning.
Skyddet mot missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar
DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).