Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får Afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med Afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av Afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av Afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av Afasi efter stroke.

Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ?klang? som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid Afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation.

Aphasia is a disease that brings on disability. The purpose of the study is to describe the daily life when afflicted with aphasia and gain a deeper understanding of persons with aphasia in working ages. The study was made with a qualitative approach with a combination of data sources; literature, internet lectures, live lectures, interviews with personnel in medical and educational services and three persons with aphasia. More research in aphasiology is welcome. This may be aimed at developing knowledge about the importance of communication, of active participation in the social environment, and the achievement of improved attitudes towards people with disabilities. The study should give rehabilitation actors and close relations knowledge and support in their action when they meet people with aphasia..

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av Afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med Afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med Afasi har till kommunikation.

Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med Afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en Afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.         I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av Afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT).

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med Afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 12 000 personer av Afasi där stroke är den största bakomliggande orsaken. Afasi är en språkstörning som delas in i expressiv respektive impressiv form men oftast har den drabbade en kombination av de båda.                      Syfte: Studiens syfte var att belysa individers erfarenheter av sitt dagliga liv med förvärvad Afasi efter en stroke.                                                                                                Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt där artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Artiklar valdes utifrån uppsatt syfte för att sedan kvalitetsgranskas. Tio artiklars resultat har analyserats för att sedan placeras in i kategorier och teman.                                                                                                            Resultat: Att drabbas av Afasi påverkade individen på många olika plan och orsaken till de upplevda problemen var som oftast kommunikationssvårigheter. Många fick en förändrad syn på sig själv, upplevde sig ensamma och tappade självförtroendet.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med Afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med Afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Vid Afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med Afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med Afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med Afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av Afasi, dels hos deras konversationspartners.

Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid Afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid Afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med Afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig Afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig Afasi. Fyra personer med kronisk Afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då Afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med Afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med Afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med Afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med Afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med Afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system.