Sökresultat:
64 Uppsatser om Aerob uthćllighet - Sida 2 av 5
Kondition ombord- energiomsÀttning hos Sjöstridsförbandens personal under skyddstjÀnst.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.
Sjuksköterskans smÀrtidentifiering hos Àldre med demenssjukdom
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.
MĂ€nniskors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivÄn pÄ den aeroba energiomsÀttningen under skyddstjÀnst ombord pÄ ett fartyg. FrÄgestÀllning: Vilken nivÄ pÄ den aeroba energiomsÀttningen nÄr försökspersonerna upp till under skyddstjÀnstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för berÀkning av maximal syreupptagningsförmÄga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjÀnst dÀr hjÀrtfrekvens (Hf) mÀtningar gjordes och upplevd anstrÀngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnÄdde högst nivÄer pÄ den aeroba energiomsÀttningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och tvÄ under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.
Snusets effekter pÄ aeroba processer och energiomsÀttning under fysiskt arbete
Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekterna av ett lÀngre uppehÄll frÄn tobaks- och nikotinbruk pÄ maximal aerob effekt och energiomsÀttning under submaximalt arbete hos regelbundet snusande personer. Metod23 snusare (18 mÀn, 5 kvinnor) undersöktes före och efter >6 veckors uppehÄll frÄn snus (SSP). Försökspersonerna genomförde ett stegrande submaximalt arbete pÄ cykelergometer, ett maximalt löptest och ett uthÄllighetsarbete bestÄende av 60 minuter cykling pÄ 50 % av VO2max. Syreupptag (VO2), ventilation (VE), subjektivt skattad anstrÀngning pÄ Borgs RPE-skala (RPE), hjÀrtfrekvens (HF) och blodtryck (BT) mÀttes. Blodprov togs för analys av kotinin, laktat [HLa], blodglukos och fria fettsyror (FFA) i vila och under arbete. ResultatSubmaximalt VO2 och energiomsÀttning pÄverkades inte av >6 veckors uppehÄll frÄn snus. VE, respiratorisk kvot (RQ), blodglukos och RPE var oförÀndrade under det stegrande submaximala arbetet.
Isolering av Bacillus samt utvÀrdering av dess fettnedbrytande förmÄga i avloppsvatten frÄn fettavskiljare vid skolkök
Avloppsvatten frÄn restauranger och skolkök innehÄller en stor mÀngd fett och olja som kan tÀppa igen rör och ledningar och Àven interagera med mikrobiologiska processer pÄ reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna mÄste tömmas med jÀmna mellanrum för att behÄlla sin effektivitet vilket Àr bÄde tidskrÀvande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade Àmnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelvÀteproduktion som Àr toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.
Kalibrerad f?r prestation. En kvantitativ studie om kroppskompositionens p?verkan p? fysiska tester hos juniorishockeyspelare
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och
uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare.
Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet
deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med
tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende
l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.
Funktionell och aerob trÀning för U16 ishockeyspelare
The aim of this study was to examine if it was possible to improve fitness and strength in young ice hockey players with help of a training programme based on functional training and aerobic training. The training programme was performed on Halmstad Hockey U-16 team where 17 boys participated in the study. We performed the training in a period of sex weeks with three training occasions each week. These consisted of two functional training sessions and one fitness session. In the beginning we emphasized the importance of a correct performance and technique.
DjupströbÀddar i fÄrproduktionen : dess egenskaper samt alternativa strömedel
I dagens svenska fÄrproduktion hÄlls de flesta djuren pÄ djupströbÀddar av halm under stallperioden. Att fÄ till en vÀl fungerande djupströbÀdd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning dÄ den mikroorganiska aktiviteten som sker i bÀdden Àr en komplicerad process. EfterstrÀvansvÀrt Àr att en stor del av miljön i djupströbÀdden Àr aerob, sÄ att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas dÄ strömedlet klarar av att absorbera den urin och trÀck som avges till bÀdden. Vid kompostering sker en vÀrmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullÀmnen.
Elevers fysiska aktivitetsnivÄ under skoldagen pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet i gymnasieskolan
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivÄn hos gymnasieungdomar pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. FrÄgan som stÀlldes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivÄn ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hÀlsa samt under raster hos gymnasieelever pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet.MetodI studien deltog 9 pojkar i Äldern 16 Är, lÀngd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts Àr 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjÀrtfrekvensmÀtningar. 5MPT Àr ett skytteltest som Àr fem minuter lÄngt, dÀr försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan tvÄ stolpar och sÄ snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (strÀcka 5,5 meter). Antalet vÀndor, skattad anstrÀngning samt hjÀrtfrekvens (HF) registrerades.
Ompressning av inplastat vallfoder - frÄn rundbal till smÄbal
MÄnga stall för hÀstar har bara ett fÄtal djur och Àr ofta inte mekaniserade i samma utstrÀckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrÄgan frÄn
hÀstÀgare pÄ ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskÀmningen, och dels för att mindre balar Àr lÀttare att hantera för hand. Pressningen av smÄbalar i fÀlt Àr dock mer vÀderberoende och mer
tidskrÀvande Àn att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istÀllet vÀljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försÀljning. Det Àr dock i dagslÀget oklart hur fodrets sammansÀttning pÄverkas av
ompressningen. Syftet med detta examensarbete var dÀrför att studera vilken effekt ompressning hade pÄ kemisk och mikrobiologisk sammansÀttning i hösilage, samt att
undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade pÄ konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet.
För att undersöka dessa frÄgestÀllningar producerades totalt 13 rundbalar frÄn samma vallskörd frÄn en grÀsvall bestÄndende av huvudsakligen timotej och Àngsvingel.
Arbetskravsprofil och kapacitetsanalys inom kvinnlig truppgymnastik
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan tvÄ elitlag med avseende pÄ fysisk kapacitet. FrÄgestÀllningar: Vilka fysiska krav stÀlls pÄ kvinnliga truppgymnaster under trÀning och tÀvling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster frÄn tvÄ olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvÀrdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthÄllighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. BÄda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera Är, det ena laget har vunnit flera SM-tÀvlingar och tÀvlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig pÄ tredje till sjÀtte plats pÄ SM.
Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?
Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.
Inverkan av konserveringsmedel för spannmÄl pÄ ensilering av hösilage
En allt större del av Sveriges hÀstar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hÀstar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benÀmns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mÀngd mjölksyra Àn i vÄtare ensilage, och det i sin tur innebÀr att pH-sÀnkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jÀstsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det Àr ett problem eftersom ungefÀr 75 % av Sveriges hÀstar inhyses i stall med bara 1 till 4 hÀstar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i mÄnga fall inte gÄr Ät snabbare Àn den aeroba förskÀmningen framskrider.
Resultat vid GIH:s pyramidtest och VO2max-test bland Àldre, bandyspelare och gymnasieelever : en valideringsstudie av ett vidareutvecklat pyramidtest
Syfte. God kondition har visats vara av speciellt vÀrde i olika idrotter samt för att minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdomar. I vissa idrotts- och hÀlsosammanhang Àr billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fÀlt önskvÀrda för att utvÀrdera och följa upp ett konditionsvÀrde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) gÄr individer fram och tillbaka över nÄgra trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för Àldre samt för studenter vid GIH.
Den bÀsta trÀningen Àr den som blir av : En jÀmförelse mellan hemtrÀning och ledarledd grupptrÀning
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att jÀmföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemtrÀningsprogram gentemot en grupp med ledarledd trÀning. BÄda grupperna utförde dessutom tvÄ separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. FrÄgestÀllningarna var: Vilka fysiologiska förÀndringar gÀllande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemtrÀning?  Vilka fysiologiska förÀndringar gÀllande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd grupptrÀning? Hur sÄg deltagarfrekvensen ut i de bÄda grupperna? MetodDen ledarledda grupptrÀningen fullföljdes av 37 pensionÀrer (30 kvinnor och 7 mÀn) i Äldrarna 65-82 Är (medelvÀrde för Älder 72,9 Är och BMI 27,3). Den individuella hemtrÀningen fullföljdes av 27 pensionÀrer (15 kvinnor och 12 mÀn) i Äldrarna 65-91 Är (medelvÀrde för Älder 73,0 Är och BMI 26,4).