Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

 The aim of this study was to examine how young people, who have been treated for their misuse and/or to learn to handle a parent's misuse, portrayed the network's implication in their wishes about improving their lives, to make new choices. The network included members of nuclear family, relatives, important persons at school/work and friends. The ?professional network? (therapists and social workers) also became a part in the young people's life during a period. The main issues of this study concerned differences in their experiences of the young persons´ network relationships in before, during and after completed treatment.

Every year a great amount of unaccompanied children flee their homelands without their parents or guardians. This means a journey filled with danger and difficulties. The difficulties don?t only exist during the road ahead but also when the children arrive to the new country. Even if Sweden?s work in receiving refugees is one of the best in the world, it still exist problems.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar.

The aim of this study was to analyse ninth graders self reported screen based activities, sedentary time and musculoskeletal symptoms and pain intensity. The other aim was to examine changes regarding musculoskeletal pain and inactivity between ninth graders from a cross sectional study in year 2004. To meet this aim, following questions were designed: How is the relationship between screen based activities, inactivity, musculoskeletal symptoms, pain intensity and differences between girls and boys? How have musculoskeletal symptoms and screen time changed since year 2004?Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by pupils from 11 schools from all over Sweden.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Antalet bloggar växer och läsarantalet för bloggar likaså, framför allt har en ökning märkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att bloggläsandet har ökat medför att läsaren sätter sig själv i en situation där de kan utsättas för påverkan, både i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. Frågan är om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginläggen att påverka mer än traditionell reklam?Syftet med denna studie är därför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner påverkas av bloggar.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ?God Vård?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.

Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till sex- och samlevnadsundervisning.