En trend i den teknologiska utvecklingen på senare tid har varit att skapa en ökad rörlighet hos användaren. En bidragande faktor till detta är den snabba förbättringstakten hos de smartphones som i större utsträckning har funktionalitet som tidigare endast datorer hade. Detta har i sin tur förändrat de förväntningar slutanvändarna har på tjänsters tillgänglighet, vilket har lett till att produktiva mobila applikationer, appar, har funnit sin plats i vardagen.Denna studie är genomförd på Scanias Fleet Management-avdelning som erbjuder en webbaserad tjänst där åkerier kan Administrera, övervaka och följa upp sina fordonsflottor. Syftet med studien var att undersöka om en förlängning av Scanias existerande webbtjänst till den mobila sfären är rätt steg att ta och vilka organisatoriska och tekniska utmaningar en ingång inom apputveckling ger upphov till. För att bemöta denna problematik har en omfattande kvalitativ undersökning genomförts där tre huvudgrupper av respondenter har intervjuats: jämförbara företag som har ställts inför liknande utmaningar, apputvecklingsföretag som har förståelse för appområdet samt Fleet Management-tjänstens existerande användare.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att Administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att Administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att Administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Opioidplåster avsedda för humant bruk används idag även för smärtlindring av djur eftersom det inte finns några registrerade veterinärmediciniska opioidplåster. För humant bruk finns plåster innehållande fentanyl och buprenorfin. Syftet med litteraturstudien var att granska studier i farmakokinetik och dynamik för att undersöka den vetenskapliga grunden för användningen av opioidplåster till djurslagen hund, katt och häst. Plåster kan vara ett sätt att Administrera läkemedel transdermalt till den systemiska cirkulationen. Avsikten med plåster är att uppnå jämna koncentrationer i plasma (steady state) som varar under den tid som plåstret finns på plats, vanligen 72 h för människa. Vid användningen av fentanylplåster uppnåddes steady state hos människa efter 14 h.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

Risken att en obehörig part kan komma över och använda en enskild konsuments identitets-handlingar är stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och när dess iden-titet används är liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrägerier på internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten får ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet.Målsättningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhållningssätt för identitets-hantering på internet till förmån för konsumenterna, och på så vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer.Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsättningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar får användas på internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om händelser som uppstått kopplat till en specifik identitet. Genom en användarportal skulle konsumen-ten kunna Administrera sina filter för olika e-tjänster och webbutiker samt få en överblick över specifika händelser som inträffat.En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundläggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om händelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestå av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt två modeller motsvarande en webbutik och en betalningsväxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API.Lösningen utvärderades baserat på det uppnådda resultatet från intervjuer med experter inom problemområdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

När man studerar förädlingskedjor finner man tre flöden som påverkar och är beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet är det mest påtagliga och består främst av varor, informationsflödets uppgift är att Administrera det fysiska flödet så att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden är att genomföra en processkartläggning.Syftet med uppsatsen är att kartlägga en kollektionsprocess på fallföretaget XY. Kartlägg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbättringsförslag. För att besvara syftet har fem frågor ställts i rapporten, två exempel är vad är ett bra materialflöde? och vad ska man tänka på inför förbättringsarbete med processer?Olika metoder har använts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.