Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

Detta är en komparativ teoriutvecklande studie av fallen Baskien och Katalonien. Vi behandlar civilsamhället och nationalismens roll i regionernas strävan efter ökat självstyre. Med hjälp av en historisk tillbakablick söker vi förklaringar till den samtida politiken. Resultatet leder till att vi kompletterar en väl etablerad teori på området nationalism. Vi kommer fram till att både det politiska maktutövandet och civilsamhället är bidragande förklaringsfaktorer till uppkomsten av nationalism i de två regionerna.

Sjukvården har sedan slutet av åttiotalet varit satt under en konstant press för att sänka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vårdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur läkaren, som är vårdens viktigaste aktör, ser på den ?nya? sjukvården.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga källan som finns att tillgå, läkarna själva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur läkaren ser på sitt arbete och sin roll i sjukvården.

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevånare ärframgångsrika såväl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgång sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpå de fördelar och nackdelar de små staterna har i en globaliserad värld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, främst ekonomisk sårbarhet, säkerhetoch miljö, som små suveräna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stävjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas på ett sådant sätt attriskerna med liten storlek minskas kan världens minsta stater komma att bli ännuframgångsrikare då de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utåt och samordnande politik inåt..

The purpose of this study is to achieve a greater understanding of the perception of the use of Special Educational Needs Coordinators? (SENCOs?) competence in school. The informants of this study are the director of the school district, two principals and six teachers in two schools in a municipality in Sweden. The method used for this study is qualitative interviews, and the results have been analyzed using perspectives on special education. The results show that the director of the school district has one ideal view of SENCOs working close to the principals with supervision of teachers, school development, administrative tasks etc.

The acts of promoting local business and implementing efforts to appear as an attractive location for potential business are rather new activities among Swedish municipalities. The knowledge about how these activities are organised and what strategies are perused are fairly limited. In addition the structures concerning cooperation between municipalities for economic policies contain incentives both for and against cooperation. This creates a complicated situation. Using prior research mainly done by Markus Gossas, Lennart J Lundqvist and an analytical model designed by Jon Pierre, which in this essay is completed with the works of Roger Henning, these issues are addressed.

Förutsättningarna för karriäravancemang inom högskolan ändrades radikalt den 1 januari 1999 då regeringen införde en bestämmelse om att man nu även skulle kunna befordras till professor.Vi ställde oss frågan om det bildats ett A- och B-lag bland professorerna som konsekvens av denna reform. Vi sökte ett svar på frågan genom att göra en jämförande fallstudie mellan Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH), och där se på generella löneskillnader mellan befordrade och rekryterade professorer. Därefter valdes en fakultet ut med höga löneskillnader och en med låga, från respektive lärosäte. På fakulteterna intervjuades en lektor, en befordrad professor och en rekryterad professor, vilka tillfrågades om arbetsvillkor och uppfattning om reformen.Materialet bearbetades sedan med implementeringsteori för att kunna ge oss svaret att det finns tendenser till bildandet av ett A- och B-lag på tre av de fyra undersökta fakulteterna..

The aim of this study is to discuss the implementation of Swedish integration policy from the perspective that public officials, so called front-line bureaucrats, are the real creators of this policy. The concept of integration is far from unambigous; it can have different meanings depending on the theoretical perspective applied. This give topical interest to the question of how the concept is conceived on the national level versus the implementation level. I also aim to uncover how these front-line bureaucrats look upon their role as creators of integration policy. My material consists mainly of interviews with front-line bureauctrats.

Denna undersökning presenterar och analyserar Ugandas regerings metoder för att hejda den interna terrorism som plågat landet i drygt 20 år. Studien är en teorikonsumerande fallstudie och den utgår från landets terrorismlagstiftning från 2002. Syftet är att undersöka på vilket sätt terrorlagstiftningen påverkar de mänskliga rättigheterna och om detta kan få konsekvenser för möjligheten att bygga en stabil fred. Analysen visar att Ugandas lagstiftning inte följer de för undersökningen uppställda normer för hur stater bör arbeta mot terrorism. I studien kritiseras bland annat de vaga definitionerna av vad som ska klassas som terrordåd samt regeringens kränkningar mot grundläggande fri- och rättigheter.

Denna uppsats syfte är att studera utvalda delar av den moderna forskningen kring krig och konflikter. Fokus kommer att läggar på forskning kring interventioner samt fredsförhandlingar efter ett inbördeskrig. Syftet tycker jag är att undersöka PMC:s roll i interventioner. Vi undersöker PMC:s potentiella roller ur två perspektiv.De forskare vi valt att fokusera på är Mary Kardor och hennes bok ?Nya krig?, samt Peter Wallensteen och hans bok ?Understanding Conflict Resolution: War, Peace and the Global System?.

This is an empiric, qualitative, case study of cooperation between two public organizations in Ystad, Sweden (Försäkringskassan and Ystad kommun). The aim of the study is to illuminate why they cooperate and what happen with the idea to cooperate and the organizations when they do. The theoretical tools used are influenced by institutional theory. A translationmodel is used to illustrate what the local actors do with the idea when a decision is made to adopt it and how it affects the actors. The study suggests that the cooperation in Ystad called One Stop Shop is partly done because it's a popular way of organizing public organizations in Sweden and partly because försäkringskassan, aim to upgrade their organization identity.

This thesis analyzes contemporary Swedish discourse on Russia, i.e. the ways Russia and Russians are perceived in Sweden today. After a summary of historical Western and Swedish perceptions of Russia, and a discussion about the treatment of these tensions within modern research, contemporary Swedish discourse is reconstructed based upon analytical articles in three major newspapers during the period 1992-2007. It is argued that the prevailing image of Russia contains the reproduction of old stereotypes and prejudices. The five major representations of Russia in contemporary Swedish discourse are: non-Western, unreliable, authoritarian, threatening and eternal, with the last one being a meta-representation functioning both as a representation of its own and a mechanism for the reification of the others.

The aim of this thesis is to illustrate the principal problem of the study of national self-images and by questioning the congruent existence of one in the case of Sweden. Through the use of qualitative method and semi-structured interviews the ambition of the study is to compare and to understand the national self-images portrayed in a major Swedish town, Stockholm and to that of a smaller town on the countryside, Sjöbo. A social constructionist approach in co-operation with key temporal and spasial dimensions are used to penetrate the interviews at hand. The main conclusions drawn from this study highlights the difficulties in addressing the concept of a congruent national self-image. Several major discrepancies appear in the analysed material, mainly in the past and the external dimensions, both from a regional approach, but also very much within the local entities themselves..

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

Den här uppsatsen behandlar den västerländska säkerhetsdiskursen. Syftet är att åskådliggöra den världsordning som skapas inom diskursen. Till grund för analysen ligger två säkerhetsstrategier: USA:s National Security Strategy och EU:s En Europeisk Säkerhetsstrategi.Diskursanalysen är vår metod och teori och det innebär att språket står i centrum för vår analys. Vi vill med uppsatsen lyfta fram hur diskursen konstruerar den sociala verkligheten och vilka konsekvenser det får.Vi koncentrerar oss på två områden som vi menar är centrala inom diskursen: Konstruerandet av sociala identiteter, ?de andra? och ?oss?, samt säkerhet och den ?säkerhetisering? som sker i diskursen.