Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel är platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet på en byggarbetsplats. Platschefen ställs också inför en rad olika administrativa arbetsmoment som måste skötas korrekt på en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrång blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fått fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste åren. Har det blivit så hög belastning på platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, så att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohälsa till exempel då genom ökad stress för både platscheferna och yrkesarbetarna. Är det även så att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det är flera av de administrativa uppgifterna som det inte krävs någon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun.

SammandragDenna studie tar upp problematiken vid införande av administrativa stödprojekt vid Uppsala universitet, främst hur motstånd till förändring kan motverkas. Problemet definieras genom frågan: Hur kan Uppsala universitet effektivisera implementeringen av administrativa stödprojekt? Syftet med denna studie är att lyfta fram kritiska framgångsfaktorer vid genomförandet av projekt. Färdigimplementerade administrativa stödprojekt studerades genom personliga intervjuer med projektansvariga och administratörer på institutioner. Upptäckterna analyserades med hjälp av en processorienterad teori baserad på Demingcykeln.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten på ett stort svenskt företag. Därtill jämförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens åsikter om vad tid bör läggas på, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att åstadkomma denna jämförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkätsvar har erhållits från fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats är de största konstruerande avdelningarna på Scanias FoU enhet lokaliserad i Södertälje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lägger en betydande del av sin arbetstid på rutinartade uppgifter.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Psykologiska kontrakt är ett tvåvägsutbyte av upplevda löften och medvetna och icke medvetna åtaganden mellan chef och anställd. I tidigare studier framkommer det att kommunikationen på arbetsplatserna har en påverkan på relationen mellan anställda och chefer. Hur ser chefer och anställda på de psykologiska kontrakten? På vilket sätt upplever chefer och anställda kommunikationen på Socialförvaltningen? Hur påverkas relationen mellan chef och anställd om de psykologiska kontrakten bryts? Undersökningen genomfördes på chefer och anställda på en Socialförvaltning. En kvalitativ metod genom intervjuer och en kvantitativ metod genom enkäter användes.

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.