Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola.

År 2011 utlämnades recept på PPI-preparat (protonpumpshämmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (Losec®) är det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket är en mängd som räcker till att behandla ovannämnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos på 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svårt att sätta ut på grund av att utsättning leder till återkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete är att lyfta fram den problematik som finns vid utsättning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frågeställningen.Resultatet i studierna har visat på ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvärden i plasma under en PPI-behandling.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleåldern menar att de lär sig läsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berättelser om vem som spelar störst roll för deras läs- och skrivutveckling, hur de lär sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lär sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie främst visade på att de deltagande barnen lär sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till läsande och skrivande individer. Det är också viktigt att poängtera att barns lärande inte startar vid en viss ålder, utan sker kontinuerligt och läs- och skrivutvecklingen börjar i nästan alla fall redan i förskoleåldern (Fast 2011, s. 38f).

Our work is based on a mathematics test which the students accomplished, interviews with student and teachers who are working on this program and the current literatures. The purposes of this work are to search the importance and the effect of the languages understanding in students learning of mathematic in the Individual high school curriculum. In total, sex students and three teachers took part in our study. Tow of the students is mother tongue language student and the remains are second language student. Our study should answer tow important questions:? Do the student in the Individual high school curriculum have the fundamental knowledge in mathematic?? How does the understanding of Swedish language effect in the understanding of the mathematic problems and in the students results in mathematic test?In order to answer those questions, the students have to complete a mathematic test that consists of four parts.

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

SAMMANFATTNING Det borde vara en självklarhet att alla barn har någonstans att leka oavsett om de har någon funktionsnedsättning eller inte. Man pratar idag mycket om tillgänglighet men min uppfattning är att det då oftast handlar om de vuxna. Vart tog barnen vägen i denna diskussion? Det finns krav på att lekplatser skall göras tillgängliga, men hur? Det är denna fråga som jag kände mig lockad att söka svar på och som är huvudsyftet med denna rapport. Det finns lagar och förordningar som ställer krav på lekplatsens tillgänglighet. Dessa är FN:s standardregler, FN:s konvention om barns rättigheter och Boverkets föreskrifter.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Examensprojektet MindMe har genomförts i samarbete med Niclas Jarhäll på Mutual Benefits AB, i Göteborg. Mutual Benefits AB är ett konsultbolag som levererar tekniska konsulttjänster och produkter. Detta projekt ämnar resultera i ett minneshjälpmedel avsett för personer med en kognitiv funktionsnedsättning som har medfört en nedsatt minnesfunktion. Projektet har inriktat sig på ADHD och Förvärvade hjärnskador. Projektgruppen genomförde i ett tidigt skede en studie som fann ett uttalat behov av ett minneshjälpmedel inom just dessa grupper.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i idrott och hälsa bedrivs för barn i behov av särskilt stöd som inte går i den vanliga skolan. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser lektionerna i idrott och hälsa ut på de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen på de besökta skolorna till elever som är i behov av särskilt stöd?Hur arbetar dessa lärare med kursplanen?Vad är dessa lärares syn på att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lärare i idrott och hälsa från fem olika skolor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju som utgår ifrån studiens frågeställningar. Skolorna som ingår i denna studie hittades via sökningar på Google. Sökorden som användes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärarna upplever det stöd som elever i läs- och skrivsvårigheter har. Jag utgår då från frågorna: ? Hur ser lärare på läs-och skrivsvårigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lärarna till elever i läs-och skrivsvårigheter?Teori: I teorin beskrivs de två huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen på läs-och skrivsvårigheter och det stöd som eleverna har är förankrat i någon av dem och vad det i så fall innebär i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bärare till sina svårigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter i ett samspel mellan elev, lärare och miljö (Persson, 2007).

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.